Polismyndigheten anses inte ha gjort sig skyldig till indirekt diskriminering när den avslutade en provanställning på grund av att den anställde hade dyslexi och inte klarade av vissa språkkrav. Genom att inte efterforska åtgärder för att begränsa problemet har myndigheten dock gjort sig skyldig till diskriminering genom bristande tillgänglighet.

Kan det vara diskriminering att i en anställning kräva vissa språkfärdigheter av en person med dyslexi? Arbetsdomstolen, AD, har avgjort frågan i ett mål där Polismyndigheten hade avslutat en provanställning i förtid.

Arbetet gick ut på att ta emot brottsanmälningar via telefon. För tjänsten hade Polismyndigheten krävt “så pass goda språkkunskaper att kommunikationen kan ske friktionsfritt” och förmåga att “uttrycka sig på ett juridiskt hållbart sätt”.

Den anställdes fackförbund menade att kraven saknade berättigat syfte och gick längre än vad som var nödvändigt. Handlandet skulle anses vara indirekt diskriminering då kraven särskilt missgynnade personer med funktionsnedsättningen dyslexi. Indirekt diskriminering innebär att någon på grund av bl.a. funktionsnedsättning missgynnas genom tillämpningen av en bestämmelse som framstår som neutral.

AD menar i sitt avgörande att det är uppenbart nödvändigt för polisens brottsbekämpning att de anställda har tillräckliga språkfärdigheter. Detta för att förundersökningsledarna ska kunna besluta vilka åtgärder som ska vidtas baserat på det nedtecknade. Polisens arbete med att bekämpa brott och öka personers trygghet anses vara ett berättigat syfte för att tillämpa språkkravet. Därför anser AD att det inte varit fråga om indirekt diskriminering.

Däremot erkände Polismyndigheten att den inte i tillräcklig utsträckning hade efterforskat om det fanns andra åtgärder att vidta för att begränsa problemen som den anställdes dyslexi gav upphov till. Myndigheten har därför enligt AD gjort sig skyldig till diskriminering genom bristande tillgänglighet och döms att betala diskrimineringsersättning på 75 000 kronor.

__________________________________

Författare: Tobias Adolfsson, Allt om Juridik

Källa: Blendow Lexnova

Foto: Fredrik Sandberg / TT