Södermanlands läns landsting och Svenska kommunalförbundet, som slutit kollektivavtalet “Allmänna bestämmelser” mellan varandra, har tvistat om huruvida avtalet ger arbetsgivaren rätt att byta ut raster mot måltidsuppehåll annat än under nattetid. Arbetsdomstolen fastställer nu att avtalet innebär att Södermanlands län har rätt att byta ut raster mot måltidsuppehåll när som helst.
Arbetsdomstolen avgjorde frågan genom en så kallad mellandom – där rätten bryter ut en viss fråga som avgörs separat, varpå tvisten sedan fortgår som vanligt. Den här gången gällde det en tolkningsfråga gällande det nämnda kollektivavtalet.
Kommunalförbundet menade att avtalet endast gav arbetsgivarna rätt att byta ut raster mot måltidsuppehåll under nattetid. För att arbetsgivarna ska ha rätt att byta ut raster mot måltidsuppehåll under annat än nattetid hade de behövt sluta ett särskilt kollektivavtal med det lokala fackförbundet, hävdade Kommunalförbundet.
I vissa fall brukar allmänna kollektivavtal lämna ett visst utrymme för arbetsgivarna att förhandla fram mer detaljerade regler med de lokala fackförbunden. Kommunalförbundet menade alltså att avtalet krävde att Södermanlands län hade behövt komma överens med det lokala fackförbundet innan de fått rätt att byta ut raster mot måltidsuppehåll annat än under nattetid.
Landstinget var av den uppfattningen att det allmänna kollektivavtalet gav dem rätt att byta ut arbetstagarnas raster mot måltidsuppehåll när som helst, utan att några förhandlingar ska behöva hållas med lokala fackförbund.
Arbetsdomstolens tolkning av avtalet
Arbetsdomstolen konstaterade inledningsvis att avtalets ordalydelse ger stöd för Södermanlands län tolkning av avtalet. Detta innebär att domstolen anser att en normal läsning av avtalet antyder att arbetsgivaren har rätt att byta ut raster mot måltidsuppehåll även under annat än nattetid.
Domstolen utredde dock frågan vidare för att se om det vid avtalsförhandlingarna funnits något agerande hos parterna som kunnat ge avtalet en annan innebörd än vad som framkommer av att bara se till själva ordalydelsen. Något sådant agerande fann domstolen dock inget stöd för. Rätten konstaterade även att fackförbundet vid förhandlingarna borde klargjort vad den egentliga innebörden av avtalet varit. Därför fastställde domstolen att Södermanlands läns tolkning av avtalet varit den rätta.
Vad innebär detta i praktiken?
- Många allmänna kollektivavtal tillåter arbetsgivarna och de lokala fackförbunden att komma överens om vad som ska gälla mellan dem i vissa specifika frågor. Kollektivavtalet sätter ramen, skulle man kunna säga.
- Ett avtal kan ha en annan juridisk innebörd än vad som framgår av ordalydelsen. Så är exempelvis fallet om parterna vid förhandlingarna avsett och yttrat annat än vad ordalydelsen ger uttryck för. Ordalydelsen är därför inte nödvändigtvis lika med avtalets innebörd. Det kan däremot vara svårt att bevisa vad som sagts under förhandlingarna om inte någon dokumentation förts, vilket gör att ordalydelsen ofta blir avgörande för tolkningen.
Foto: Claudio Bresciani / TT
Pinak Chakraborty
pinak.chakraborty@alltomjuridik.se