Mannens ansåg att han hade rätt till förlustavdrag för näringsverksamhet, då hans verksamhet haft underskott i tio år. Varken förvaltningsrätten eller kammarrätten anser dock att det finns ett reellt vinstsyfte och att det därför i lagens mening inte handlar om näringsverksamhet. Hans avdrag underkänns därför.
Mannen bedrev sedan många år tillbaka enskild näringsverksamhet inom handel och produktion av läromedel.
Skatteverket beslutade år 2011 att inte betrakta verksamheten som näringsverksamhet och avslog därför mannens begäran om avdrag för underskott av näringsverksamhet med cirka 85 000 kronor.
Mannen överklagade beslutet till Förvaltningsrätten i Linköping, som konstaterade att verksamheten hade bedrivits i vart fall i tio år och att den sedan starten visat underskott på mellan 75 000 och 115 000 kronor. Enligt förvaltningsrätten hade inkomsterna de senaste tre åren understigit 25 000 kronor medan kostnaderna uppgått till över 100 000 kronor per år.
Enligt förvaltningsrätten gav mannens konstnärliga utbildning och yrkesmässiga kunskaper i och för sig fog för antagandet att han avsett att förvärvsmässigt bedriva verksamheten. Det faktum att en verksamhet fortsätter att bedrivas trots att den går med underskott år efter år var dock enligt förvaltningsrätten en sådan omständighet som tydde på att det saknades ett vinstsyfte.
Med hänsyn till bland annat detta bedömde förvaltningsrätten att vinstsyfte saknades. Verksamheten utgjorde därför ingen näringsverksamhet enligt inkomstskattelagen och det begärda underskottsavdraget medgavs därför inte.
Kammarrätten i Jönköping konstaterar nu att mannen inte har gjort sannolikt att kravet på vinstsyfte skulle vara uppfyllt. Avdrag kan därför inte medges och hans överklagande till kammarrätten avslås.
Vad innebär detta i praktiken?
Foto: TT
Eva Clasö/Vanja Eriksson
