If Skadeförsäkring ersatte en försäkringstagare som tillverkade exklusiv potatisvodka när etanolen till vodkan skadades under en transport. I en dom från Högsta domstolen konstateras dock att If i sin tur nu inte har någon rätt till ersättning från transportören, trots att denne skadat etanolen genom att förvara den i tankar där det fanns kvar fettrester från en tidigare transport.

Ett företag sålde och marknadsförde en exklusiv vodka med smak av potatis under namnet Karlsson’s Vodka. Vodkan hade framställts av etanol som destillerats av färskpotatis från Bjärehalvön i nordvästra Skåne.

Det var när företaget skulle transportera etanolen från Sverige till Tyskland som problem uppstod. Företaget hade anlitat ett danskt transportföretag för att frakta etanolen. Dock upptäcktes att vodkan hade kontaminerats med fettpartiklar under transporten då transportföretaget tidigare använt tankarna som vodkan fraktades i till att transportera animaliska fetter.

Normalt sett kan fettpartiklar filtreras bort från etanol, men försäljaren av den exklusiva vodkan ansåg att en filtrering skulle påverka vodkans smak alltför mycket och betraktade etanolen som transporterats till Tyskland som värdelös.

Försäljningsföretagets förlust täcktes av den försäkring det hade hos If Skadeförsäkring. Strax därpå valde If att väcka talan mot transportföretaget vid Eskilstuna tingsrätt och begära drygt 2 000 000 kronor för den förstörda vodkan för att täcka den utbetalning av försäkringspengar som gjorts.

Efter det följde flera år av kostsamma rättsprocesser för transportföretaget. När nu målet slutligen avgjorts av Högsta domstolen uppgår företagets rättegångskostnader till över 800 000 kronor.

Högsta domstolen konstaterar att If inte ska få någon ersättning av transportföretaget. För att ersättning skulle kunnat utgå hade krävts att försäljningsföretaget upplyst transportföretaget om att etanolen till potatisvodkan var av särskild karaktär och därför behövde hanteras på ett speciellt sätt. Detta undantag från transportörens ansvar framgår av 1956 års konvention om fraktavtal vid internationell godsbefordran på väg. Tidigare hade tingsrätten och hovrätten också kommit till slutsatsen att transportföretaget inte var ersättningsskyldigt, fast med något annorlunda rättslig argumentation.

Dessutom fastslås att If måste betala större delen av transportföretagets rättegångskostnader.

Vad innebär detta i praktiken?

• Vid gränsöverskridande transporter till eller från Sverige gäller konventionen om fraktavtal vid internationell godsbefordran på väg. Konventionens huvudregel är att transportören ansvarar för skada på det transporterade godset som inträffar under transporten.
• Från huvudregeln finns dock en rad undantag. Exempel på undantagssituationer är när skadan beror på fel eller försummelse av den som beställt transporten, att beställaren brustit i sina anvisningar till transportören eller att skadan berott på godsets bristfälliga beskaffenhet. Det finns även ett så kallat force majeure-undantag som exempelvis täcker in skador på grund av naturkatastrofer.

Foto: Gorm Kallestad/TT

Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

Simon Mellin

simon.mellin@alltomjuridik.se