Husköpare har ingen undersökningsplikt av vad som är “svartbygge”

Köpare av en fastighet har ingen undersökningsplikt när det gäller frågor om så kallade svartbyggen. Som köpare ska man kunna utgå ifrån att det finns bygglov för sådant som är bygglovspliktigt. Det slår hovrätten fast och river därmed upp en dom från tingsrätten där köparna hade förlorat.

Den aktuella fastigheten i Umeå är bebyggd med ett tvåplans bostadshus. Under hösten år 2006 sålde ägaren fastigheten till ett par för 2 170 000 kronor.

Köpet hade förmedlats av en mäklare som upprättat en objektbeskrivning som bifogades köpekontraktet. Till detta hade även bifogats ett utdrag ur Lantmäteriets fastighetsregister. I köpekontraktet hade också angivits att parterna tagit del av och godkänt innehållet.

I efterhand framkom dock att bygglov saknades för vissa väsentliga delar av fastigheten och att detta alltså utgjorde ett så kallat svartbygge. Köparna stämde därför säljarna vid Umeå tingsrätt och begärde prisavdrag på 751 485 kronor.

Köparna pekade på att avtalad boyta var 175 kvadratmeter, men tillåten boyta enligt bygglovet endast var 88 kvadratmeter.

Tingsrätten konstaterade att utredningen som parterna lagt fram var bristfällig, och ansåg att det inte var visat i vilken mån säljarna genomfört de otillåtna till- och ombyggnaderna. Domstolen ansåg att eftersom svaren i frågeformuläret var otydliga borde köparna ha insett att bygglov kunde saknas och att de därför borde ha undersökt saken. Eftersom köparna därför ansågs ha varit i ond tro förlorade de rättegången.

Domen överklagades till Hovrätten för Övre Norrland som river upp tingsrättens dom och går på köparnas linje.

Hovrätten konstaterar att eftersom det vidtagits åtgärder på fastigheten utan bygglov har boytan blivit större än tillåtet. Hovrätten understryker att det saknar betydelse om det är säljarna eller någon annan som vidtagit åtgärderna. Köparna har visat att de har ålagts att återställa byggnationerna. Fastigheten har därför varit behäftad med fel.

Hovrätten anser, i likhet med tingsrätten, att frågeformuläret om fastighetens bygglov är otydligt, men att detta snarare bör läggas säljarna till last eftersom de skrivit frågeformuläret. Köparnas tolkning framstår dessutom som mest rimlig.

Hovrätten anser dessutom att utgångspunkten är att köpare kan förvänta sig att bygglov finns för bygglovspliktiga åtgärder. Domstolen skriver att det ”inte kan komma i fråga att ålägga en köpare någon allmän undersökningsplikt av att bygglov finns för om- eller tillbyggnader” och att köparna av denna anledning inte har varit i ond tro.

Köparna har därför rätt till prisavdrag och skadestånd för kostnader att återställa fastigheten.

Vad innebär detta i praktiken?

  • Domen innebär att det inte finns en skyldighet att undersöka huruvida de bygglov som behövs finns eller inte. Säljare är skyldiga att upplysa om deras fastighet inte har korrekta bygglov.

 

Foto: TT

Therese Åkerlund/Vanja Eriksson

vanja.eriksson@blendow.se

Dela

Certifierad E-handel
Allt om Juridiks webbplats är en Certifierad E-handel, vilket innebär att du kan handla tryggt hos oss med ett köpskydd om något skulle bli fel.
© 2024 Allt Om Juridik. All rights reserved.

Bli gratismedlem!

Registrera dig och få tillgång till avtalsmallar och nyhetsbrev.
1
Kontaktuppgifter
2
Företagsuppgifter
3
Lösenord
Samtycke*

Logga in

Bli gratismedlem!

Registrera dig och få tillgång till avtalsmallar, webbinarium
och nyhetsbrev.
1
Kontaktuppgifter
2
Lösenord
Samtycke*