Hovrätten för Västra Sverige läxar upp Varbergs tingsrätt. Hovrätten anser att tingsrätten begått rättegångsfel i ett våldtäktsmål, som nu återförvisas tillbaka till tingsrätten.

Huvudförhandlingen i tingsrätten tog en paus. Sådant är vanligt och tillåtet enligt rättegångsbalken – den stora lag som reglerar hur domstolsprocesser ska gå till.

Skillnaden i det här fallet var att uppehållet varade väldigt länge. Det gick elva veckor mellan att bevisningen lades fram i rätten (vittnesförhör, förhör med tilltalad, etc.) till att domen slutligen meddelades. Detta skedde efter att först nästan all bevisning lagts fram. Därefter tog det fyra veckor innan ett sista förhör hölls, varpå det sedan tog ytterligare sju veckor till meddelad dom.

Hovrätten anser att förfarandet tagit för lång tid. En grundläggande princip är den så kallade koncentrationsprincipen, vilken innebär att rättegångar ska hållas så samlade som möjligt. Den största anledningen till detta är kanske att rätten ska kunna få en bra helhetsbild.

De jättelika mål som vi sett i Sverige de senaste åren (exempelvis det omskrivna assistansmålet i Södertälje, som pågick i över ett halvår) är därför problematiska. Rättens ledamöter är vanliga människor – och ur ett rättssäkerhetsperspektiv är det givetvis problematiskt med så stora rättegångar att domarna svårligen kan överblicka helheten.

Vad innebär detta i praktiken?

• Rättegångar ska hållas så korta och koncisa som möjligt. I det här fallet ansåg hovrätten att tingsrätten haft en alldeles för utdragen rättegång, vilket äventyrat rättssäkerheten. Därför återförvisar hovrätten målet tillbaka till tingsrätten, utan att pröva själva sakfrågan. Detta är ett tydligt exempel på det som inom juridiken kallas för processrätt.

Foto: Jessica Gow/TT
Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

Nils Ivars/Isak Bellman

nils.ivars@alltomjuridik.se