En man och en kvinna skildes 2012 efter att ha varit gifta sedan 1999. Makarna hade under äktenskapet köpt flera fastigheter och bostadsrätter och hade även haft ett äktenskapsförord som bland annat föreskrev att all egendom som respektive make köpte skulle vara enskild egendom. Detta innebär att egendomen inte ska ingå i en bodelning.
Kvinnan var den som var registrerad som öppen ägare. Mannen hävdade dock att han hade så kallad dold samäganderätt till en bostadsrätt i Stockholm och en sommarbostad i Båstad som ex-frun stod som ägare till. Det vill säga att mannen ansåg sig vara samägare i bostadsrätten och fastigheten trots att han inte var inskriven som ägare.
Enligt mannen hade makarna betalat hälften var för bostaden i Båstad medan han stått för två tredjedelar av köpeskillingen för bostadsrätten. Kvinnan stod som ensam köpare i båda fallen men enligt mannen hade makarna avsett att äganderätten skulle vara gemensam.
Tingsrätten och Hovrätten ansåg dock att parets handlande snarare talade för att kvinnan skulle anses som ensam ägare. Mannens talan ogillades därför.
Vad innebär detta i praktiken?
Foto: Hasse Holmberg / TT
Isak Bellman/Nils Ivars
nils.ivars@alltomjuridik.se