Häromveckan fick Hockeysverige bevittna ett till synes brutalt, oprovocerat överfall på isen. I allmänhet inom idrott gäller ”om man ger sin in i leken får man leken tåla”, som det lite klyschigt brukar sägas. Men var går gränsen för när det faktiskt handlar om misshandel?
Det var på uppvärmningen inför SHL-kvalet som Rögles André Deveaux attackerade Västeråsspelaren Per Helmersson. På filmklipp från händelsen syns hur Deveaux åker fram till Helmersson som står med ryggen mot Deveaux. Han slår klubban mot Helmersson ben och sina armar mot hans nacke. Sekunden efter ligger båda på isen.
“Utgångspunkten misshandel”
Jack Ågren, lektor i straffrätt vid Stockholms universitet, säger i en intervju med Sveriges Radio P4 Kristianstad att utgångspunkten för rubriceringen måste vara misshandel.
– Kanske rent av grov misshandel eftersom han använder tillhygge och att det sker på en person som är helt oförberedd.
Riksidrottsnämnden är högsta instans för svensk idrotts bestraffningsärenden.
– Det finns ingenting med idrottens särart som ger en sådan här händelse immunitet, säger Riksidrottsnämnden ordförande, juristen Krister Malmsten, som dock inte är insatt i det specifika fallet.
Våldet konstant
Krister Malmsten har bland annat skrivit en bok om idrottsvåld där han går igenom rättsfall ända sedan 1950-talet och han säger att det inte finns tecken på att våldet ökar.
– De senaste trettio åren har det idrottsliga våldet varit konstant. Inom vissa sporter har dock effekterna av våldet ökat, alltså skadorna blivit värre. Ett exempel är hockey där det förekommer skallskador.
Krister Malmsten vill även betona att våldet sker i liten omfattning i jämförelse med hur många idrottsutövningar som genomförs årligen.
– Risken är att medias beskrivning av enskilda händelser ger en missvisande bild av att händelser av aktuellt slag är ett större problem än vad de är.
Vad innebär detta i praktiken?
Foto: Marcio Jose Sanchez/TT
Jaqueline Balcer Bednarska/Nils Ivars
nils.ivars@alltomjuridik.se