fbpx
 
9 december, 2014

HD dömer studenter för förtal i uppsats

Högsta domstolen fäller två studenter för förtal sedan de i en uppsats om ekonomisk brottslighet pekat ut en person som kallats ”Maffians bankir”. Personen ifråga väckte enskilt åtal mot studenterna och vinner alltså nu i HD.

De två studenterna deltog i en kurs om ekonomisk brottslighet vid Linköpings universitet. Inom ramen för kursen skrev de tillsammans en uppsats som handlade om en person som dömts för upprepade fall av ekonomisk brottslighet. Genom ett misstag från universitetets sida kom uppsatsen även att läggas ut på internet.

Den utpekade personen väckte enskilt åtal mot de två studenterna och yrkade att de skulle dömas för förtal med anledning av vissa uppgifter som förekom i uppsatsen.

I tingsrätten fälldes de för förtal. Hovrätten ogillade åtalet.

Högsta domstolen dömer nu de två studenterna för förtal till dagsböter. Två av domstolens ledamöter är skiljaktiga och anser att åtalet ska ogillas.

Uppsatsen byggde på tre tingsrättsdomar och ett antal tidningsartiklar om mannen och studenterna uppgav bland annat att mannen hade dömts för att ha bedragit en TV-kändis och att han har varit kriminell sedan de sena tonåren.

Efter att mannen väckt enskilt åtal mot studenterna kunde Linköpings tingsrätt konstatera att mannen hade friats från bedrägeriåtalet när det gäller TV-kändisen och att det hade varit enkelt för studenterna att kontrollera detta. Att mannen hade åtalats var inte i sig ett tillräckligt underlag för att beskylla honom för brott och skälig grund för att uppgiften var sann saknades, enligt tingsrätten.

När det gäller uppgiften om mannens kriminella debut konstaterade tingsrätten att han dömdes första gången då han var 31 år gammal. Enligt mannen själv gällde den domen sådant som gick tillbaka till när han var i 25-årsåldern.

Tingsrätten konstaterade att studenterna i sin uppsats har framfört en allvarlig och specifik beskyllning. Ett uttalande i en artikel om hans syn på ”mitt och ditt” kunde enligt tingsrätten varken ensamt eller till följd av att mannen senare dömts för brott ge tillräckligt stöd för att han hade varit kriminell redan som tonåring. Skälig grund för denna uppgift har därför inte heller funnits.

Uppgifterna har, genom att bland annat publiceras på Internet, fått en omfattande spridning. Tingsrätten kom dock fram till att det inte var bevisat att studenterna verkligen känt till möjligheten att uppsatsen kunde komma att publiceras på Internet och än mindre att de hade haft en sådan avsikt. Publiceringen har istället berott på universitetets agerande.

Studenterna dömdes för förtal till 50 dagsböter och kränkningsersättning till mannen med 5 000 kronor.

Studenterna överklagade till Göta hovrätt och framhöll att de lämnade uppgifterna inte hade varit ägnade att i sådan hög grad utsätta mannen för andras missaktning, med hänsyn till vad som är känt om hans kriminella bakgrund, samt att de skulle anses ha haft skälig grund för uppgifterna.

Med hänvisning till att det handlade om ett påstått förtal av en kriminell person för ett 25-tal personer i utbildningssammanhang var det enligt studenterna angeläget att lägga fast gränserna för när förtalsbestämmelsen är tillämplig.

Hovrätten beslutade dock att inte meddela prövningstillstånd. Högsta domstolen gjorde dock en annan bedömning och beslutade efter överklagande att meddela prövningstillstånd i hovrätten.

HD konstaterade då att målet gäller frågor som rör både avgränsningen av det område som är straffbelagt enligt förtalsbestämmelserna och försvarlighetsbedömningen. Rättsläget på området var enligt HD inte ”i alla delar klart” och det ansågs därför av vikt för ledning av rättstillämpningen att målet prövas av högre rätt.

Hovrätten konstaterade sedan vid sin prövning dels att de fem påståendena som åtalet omfattar utgör uppgifter i förtalsparagrafens mening, dels att uppgifterna förmedlats till studenternas handledare och deras 20 kurskamrater och därigenom lämnats till annan.

I uppgifterna ligger att mannen utpekas som brottslig och klandervärd i sitt levnadssätt och därmed har varit ägnade att utsätta honom för andras missaktning. Hovrätten instämde i tingsrättens bedömning att uppgifterna därmed var att anse som förtal i objektiv mening.

Hovrätten delade dock också uppfattningen att det varit försvarligt av studenterna att lämna uppgifterna i en uppsats, som färdigställdes inom loppet av några veckor, som var avsedd att spridas till en liten krets av kurskamrater inför ett internt kursseminarium. Syftet med uppgifterna var inte att förtala mannen i egentlig mening, utan att med dem som utgångspunkt diskutera och söka ny kunskap om samhällsproblemet ekonomisk brottslighet.

Med hänsyn till detta kunde det enligt hovrätten inte krävas att studenterna skulle ha genomfört en noggrann källkontroll av varje uppgift som var av nedsättande karaktär och som senare visar sig inte vara sann.

När det gällde det påstådda bedrägeriet mot TV-profilen ansåg hovrätten dock att studenterna inte kan anses ha haft skälig grund för uppgiften att hans dömts för detta brott. Inte heller ansåg hovrätten att studenterna har haft skälig grund för uppgiften att mannen hade begått brott redan i tonåren.

Hovrätten bedömde dock att felaktigheterna berott på slarv och att uppsåt att sprida uppgifterna vidare saknats.

När det gällde uppgiften om att mannen hade bedragit programledaren kunde det inte bortses ifrån att mannen dömdes för ett annat allvarligt bedrägeri i samma mål, menade hovrätten. Uttalandet att programledaren blivit bedragen kan därmed inte nämnvärt sägas ha påverkar den bild av mannens om uppsatsen i övrigt gav. Uppgiften att han påbörjat sin kriminella bana i de sena tonåren avvek inte på något mera betydande sätt från verkliga förhållanden, ansåg rätten.

Åtalet för förtal ogillades därför i hovrätten. Två av rättens ledamöter var dock skiljaktiga och ansåg att studenterna för vissa av punkterna borde dömas för förtal till 30 dagsböter.

HD gör alltså en annan bedömning och fäller de båda studenterna.

Domstolen skriver i sina domskäl att vid bedömningen av om skälig grund för uppgifterna fanns bör beaktas under vilka omständigheter som uppgifterna lämnades. I detta fall är det fråga om uppgifter i en uppsats inför ett seminarium på ett universitet. Det måste generellt sett kunna ställas krav på att studenter på universitetsnivå i rimlig grad kontrollerar det material som uppgifter i en uppsats bygger på när det framförs påståenden om att en utpekad person har begått brott.

Vad innebär detta i praktiken?

  • Att HD meddelar prövningstillstånd innebär att domstolen anser att fallet kan ha avgörande betydelse för rättstillämpningen. Domen är i högsta grad prejudicerande och kan därför ha stor betydelse för liknande fall i framtiden.

 

Foto: Lars Pehrson/SVD/TT

Ebba Wigerström/Vanja Eriksson

vanja.eriksson@blendow.se