fbpx
 
23 april, 2015

Hästar omhändertogs – ägarna fick inget veta

I januari 2014 beslutade Länsstyrelsen i Västra Götalands län att omhänderta flera hästar. Beslutet började gälla omedelbart, men hästägarna underrättades först i samband med att polisen kom för hämta hästarna tolv dagar senare. JO riktar nu kritik mot länsstyrelsen.

Den andra januari 2014 beslutade Länsstyrelsen i Västra Götalands län att omhänderta flera hästar hos ett par. Länsstyrelsen bestämde att paret skulle underrättas om beslutet genom delgivning med stämningsman, vilket ledde till att de underrättades först tolv dagar efter att beslutet fattats – och då i samband med att polisen kom dit för att hämta hästarna.

Paret JO-anmälde länsstyrelsen och framförde också klagomål mot Jordbruksverket.

I ett yttrande till JO förklarar länsstyrelsen att beslutet om att omhänderta hästarna fattades sent på eftermiddagen, då posten gått för dagen. Dagen därpå tog länsstyrelsen därför kontakt med polisen och beslutet om att hästarna skulle omhändertas överlämnades till en polis för både delgivning och verkställighet.

”Så snabbt som möjligt”
Polisen kom dock inte att hämta hästarna och samtidigt delge hästägarna om beslutet förrän den fjortonde januari. Enligt länsstyrelsen berodde det dels på helgdagar, dels på att polisen sköt upp ärendet.

I yttrandet till JO skriver dock länsstyrelsen att man betonat för polisen att hästägarna måste underrättas så snabbt som möjligt.

Bevis om delgivning
Justitieombudsmannen Lars Lindström konstaterar nu att länsstyrelsen var skyldig att se till att paret genast underrättades om beslutet att omhänderta hästarna, eftersom ett sådant beslut börjar gälla genast även om det överklagas.

JO skriver:

”Det avgörande för länsstyrelsens val av formen för underrättelsen var uppenbarligen att försäkra sig om ett bevis om delgivning av beslutet. Jag ifrågasätter inte att länsstyrelsen gjorde bedömningen att en delgivning med stämningsman var det säkraste sättet att få ett sådant bevis.”

JO fortsätter:

”Det ligger i sakens natur att underrättelse genom stämningsman kan medföra att beslutet når den enskilde senare än om det skickas i ett vanligt brev. Enligt min mening borde länsstyrelsen ha underrättat [hästhållarna] om beslutet genom att skicka det till dem i ett vanligt brev.”

Vad innebär detta i praktiken?

  • JO granskar myndigheters agerande, men har inga befogenheter att utdela sanktioner eller skadestånd. JO riktar endast kritik. Detta kan framstå som tandlöst, men i regel har JO-kritik en relativt god effekt som ofta föranleder förändring i rutiner eller motsvarande.

 

Foto: Perry Backus / TT

Nils.

Ebba Wigerström/Nils Ivars

nils.ivars@alltomjuridik.se