fbpx
 
4 februari, 2015

Häktesvakt mördades – nu frias cheferna från arbetsmiljöbrott

Södertörns tingsrätt friar de tre anställda inom Kriminalvården som stått åtalade för arbetsmiljöbrott i fallet där en kriminalvårdare mördades av en intagen på häktet i Huddinge hösten 2011. De tre cheferna anklagades för att inte ha vidtagit tillräckliga åtgärder för att förhindra mordet. Tingsrätten bedömer nu att det inte går att säkerställa att mordet inte skulle ha inträffat även om cheferna vidtagit sådana åtgärder som åklagaren hävdat att de skulle ha gjort.

Den 3 oktober 2011 mördades en 24-årig kvinna som arbetade som kriminalvårdare vid häktet i Huddinge av en 28-årig intagen på häktet. 28-åringen dömdes senare för bland annat mord till livstids fängelse.

Detta mål har istället handlat om tre chefer vid häktet och om de gjort tillräckligt för att förhindra mordet.

Åklagaren har hävdat att så inte är fallet och gjort gällande att de tre genom bristande arbetsmiljörutiner orsakat vårdarens död.

En arbetsgivare ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa eller olycksfall. Men tingsrätten understryker att detta inte innebär att arbetsgivaren automatiskt har brustit i sina skyldigheter så snart en olycka eller ett dödsfall inträffat. Olyckor kan alltid ske, så att säga.

– I stället krävs det att denne avvikit från vad som allmänt sett kan anses vara rimliga åtgärder för att en arbetsgivare ska anses ha brustit i sina skyldigheter, säger rådmannen Fredrik Nydén som var tingsrättens ordförande i målet.

I den mördade kriminalvårdarens arbetsuppgifter ingick att ledsaga de intagnas promenader. Vid mordtillfället var hon ensam med den intagne, vilket var emot reglerna. Dessutom var hon tvungen att vända ryggen mot mannen för att öppna en dörr och hon blev då övermannad. Enligt åtalet hade kriminalvårdaren inte heller fått information om att 28-åringen bedömdes som farlig, vilket innebar att hon inte borde ha varit ensam med honom.

Trots detta har tingsrätten kommit fram till att åklagaren inte kunnat bevisa att häktet Huddinge saknat sådana rutiner som en normalt aktsam arbetsgivare skulle ha infört. Tingsrätten anser inte heller att det går att dra slutsatsen att mordet inte skulle ha inträffat om de extra rutiner som åklagaren efterlyst funnits på plats.

Tingsrätten anser inte heller att åklagaren kunnat bevisa att någon av cheferna skulle haft anledning att räkna med att ett dödsfall skulle kunna inträffa till följd av de bristande rutiner som åklagaren gjort gällande att häktet haft. Samtliga tilltalade har därför frikänts. Tre av domstolens sex ledamöter är dock skiljaktiga och vill döma två av de åtalade cheferna för arbetsmiljöbrott till villkorlig dom och dagsböter.

 

Vad innebär detta i praktiken?

  • Vid brottmål ligger bevisbördan på åklagaren. Endast om det är ställt bortom rimligt tvivel att den åtalade har begått brottet ska rätten fälla. Detta innebär att det i vissa mål kan vara troligt att den åtalade har begått brottet, men att bevisningen är för svag för att nå upp till fällande dom – så har exempelvis varit fallet i flera uppmärksammade sexualbrottmål. Det finns alltså en nyansskillnad mellan att bevisningen inte håller för att fälla och att rätten bedömer den åtalade som solklart oskyldig – även om man i lagens mening betraktas som oskyldig tills motsatsen är bevisad.

 

Foto: TT

Ebba Wigerström/Nils Ivars

nils.ivars@alltomjuridik.se

Nils