fbpx
 
4 oktober, 2015

Förlikningsersättning är skattefritt

En kvinna nådde en skadeståndsförlikning med sin bankman – ersättningen ville Skatteverket ha skatt på. Kvinnan överklagade – och nu ändrar domstolen Skatteverkets beslut.

En kvinna slöt 2010 ett förlikningsavtal med en före detta anställd vid den bank som skött kvinnans aktieförvaltning.

Förlikningen gick ut på att förvaltaren enligt kvinnan hade brustit i sitt agerande och orsakat kvinnan ekonomisk skada genom att hon fått betala en för hög köpeskilling vid ett aktieförvärv.

Kvinnan och mannen nådde aldrig en lagakraftvunnen domstolsprövning, utan förlikades över att förvaltaren skulle utge 500 000 kronor till kvinnan.

Vad som därefter hände är vad som orsakade de verkliga juridiska problemen.

Skatteverket beslöt nämligen att ta upp förlikningsersättningen på 500 000 kronor som inkomst av kapital för kvinnan. Skatteverket menade att ersättningen syftade att täcka en förlust av inkomster – vilka är skattepliktiga. I andra hand menade Skatteverket att förlikningsersättningen utgjorde en ersättning för kostnader som är avdragsgilla i inkomstslaget kapital.

Kvinnan överklagade Skatteverkets beslut – som därmed landade i förvaltningsdomstol.

Förvaltningsrätten i Stockholm konstaterar nu att den centrala bestämmelsen för det aktuella fallet är 8 kap 22 § inkomstskattelagen. Paragrafen anger att försäkringsersättningar och andra ersättningar för skada eller liknande på tillgångar är skattefria.

Medan Skatteverket ansåg att paragrafen endast avsåg sakskador – alltså skador på fysiska föremål eller egendom – fann domstolen att en sådan läsning inte har stöd i praxis och i den juridiska forskningen.

Istället ansåg förvaltningsrätten att 8:22 IL är tillämplig på den aktuella förlikningsersättningen – som därmed anses skattefri.

Kvinnan slipper därmed skatt på förlikningsersättningen.

Vad innebär detta i praktiken?

  • Den som anser att Skatteverket feltaxerat kan överklaga Skatteverkets beslut, som då kommer överprövas i förvaltningsdomstolarna. I första hand förvaltningsrätt, därefter kammarrätt och sist Hösta förvaltningsdomstolen (som tidigare hette regeringsrätten).

 

Foto: TT

nils webb

Nils Ivars

nils.ivars@alltomjuridik.se