Två makar skulle köpa ett café. När de lånade pengar till att köpa aktierna skrevs en revers. Det hela slutade med att makarna och en av långivarna stämde varandra eftersom de inte var överens om hur lånet och reversen skulle tolkas.
De två makarna köpte samtliga aktier i cafébolaget under 2005 för drygt 600 000 kronor. Samma dag som transaktionen av aktierna genomfördes skrevs en revers för ett lån från cafébolagets tre tidigare ägare.
Lånet skulle återbetalas till ett konto som innehades av en av de tidigare ägarna. Betalningarna skulle dock fördelas till de övriga långivarna också.
Det stod klart att minst 800 000 kronor hade betalats av makarna. Parterna i målet var dock oense om makarnas betalningsskyldighet enligt reversen.
Makarna menade att de av misstag hade råkat betala för mycket. De vände sig därför till tingsrätten och krävde återbetalning för den överstigande delen, som de av misstag betalat. Detta motsvarande drygt 100 000 kronor. Dessutom krävde de ett skadestånd på drygt 200 000 kronor eftersom de menade att kontoinnehavaren inte hade fördelat de pengar till de övriga långivarna som han skulle ha gjort – och att han därigenom begått avtalsbrott.
Långivaren hävdade däremot att reversen motsvarade drygt 900 000 kronor. Av den anledningen hävdade han att makarna hade ytterligare skuld att betala till honom, eftersom de endast hade betalat drygt 800 000 kronor. Dessutom krävde mannen viss ytterligare ersättning från makarna.
I en situation där parterna stämmer varandra delas anspråken upp i huvudkäromål och genkäromål. I det här fallet blev den intressanta frågan i målet att tolka hur stort belopp reversen egentligen angav.
Tingsrätten fann att skulden var på 618 000 kronor, och inte 818 000 kronor såsom mannen hade hävdat. På så vis hade makarna betalat för mycket.
Huvudregeln vid sådan misstagsbetalning är att betalningen återgår. I vissa lägen kan det dock göras undantag, exempelvis om mottagaren inte insett att det rört sig om ett misstag och därför använt pengarna.
Tingsrätten dömde därför att mannen skull återbetala de drygt 100 000 kronor som makarna av misstag betalat.
Däremot ogillade domstolen makarnas krav på skadestånd grundat på att mannen inte hade fördelat betalningarna mellan sig och de övriga långivarna. Orsaken till detta var att tingsrätten inte ansåg att det framgick som något lånevillkor att mannen var skyldig att fördela inbetalningarna på det sätt som makarna hade gjort gällande.
Hovrätten instämde i tingsrättens ställningstaganden och fastställde därför tingsrättens dom. Högsta domstolen har nu meddelat att man inte kommer ta upp målet till prövning. Detta gör att hovrättsdomen nu vinner laga kraft.
Vad innebär detta i praktiken?
Foto: Jessica Gow/TT
Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova
Nils Ivars / Sophia Lindstedt, Lexnova
nils.ivars@alltomjuridik.se
