Före detta anställda vinner mot arbetsgivare – saknas bevis för att deras konkurrerande verksamhet inneburit ekonomisk skada

Låsföretaget blev inte bara vara av med fyra anställda – de gick också över till att jobba med konkurrerande verksamhet som de startat under tiden de fortfarande varit anställda. Låsföretaget stämde därför arbetstagarna och fick i mångt och mycket rätt av tingsrätten. Arbetsdomstolen gör dock en annan bedömning. 

Anställda startade konkurrerande verksamhet

Ett låsföretag stämde sin konkurrent efter att fyra arbetstagare sagt upp sig från sina anställningar företaget för att istället starta ett konkurrerande företag. Enligt låsföretaget hade de anställda redan innan det att deras anställning upphörde brutit mot den lojalitetsplikt som följer av anställningen – dels genom att starta det konkurrerande företaget, dels genom att värva låsföretagets kunder och på så sätt utnyttja företagets affärshemligheter.

Låsföretaget vann i tingsrätten

Företaget krävde därför var och en av arbetstagarna på 100 000 kronor i allmänt skadestånd och utebliven vinst, något som de före detta arbetstagarna bestred. Varbergs tingsrätt gick på företagets linje, men satte ned skadeståndet till 30 000 kronor för var och en av arbetstagarna. Låsföretaget hävdade också att två av arbetstagarna dessutom hade brutit mot konkurrensklausuler i sina anställningsavtal. Tingsrätten höll med företaget om detta och ålade arbetstagarna att betala ett vite på 720 000 kronor vardera.

Utgången blir en annan i Arbetsdomstolen

Samtliga av arbetstagarna överklagade tingsrättens dom till Arbetsdomstolen, AD. Enligt ADs bedömning är konkurrensklausulen avseende en av de två arbetstagarna är oskälig enligt avtalslagen och därför inte bindande. Enligt AD går klausulen utöver vad som krävs för att till exempel skydda kundrelationer och företagshemligheter. Däremot anser AD att den andra arbetstagaren vars anställningsavtal innehåller en konkurrensklausul är bunden av den och därmed skyldig att betala vitet på 720 000 kronor. Motiveringen till detta är att arbetstagaren bland annat använt de licenser som hon erhållit genom låsföretaget i sin nya anställning.

Låsföretagets begäran om skadestånd till följd av illojalt handlade avslås dock avseende samtliga fyra arbetstagare. Gällande två av dem anser AD över huvud taget inte att det är visat att de agerat på ett sätt som brutit mot lojalitetsplikten. Avseende de övriga två konstaterar AD att de visserligen agerat illojalt mot låsföretaget, men att det är visat vilken ekonomisk skada deras agerande lett till och därför inte kan vara fråga om skadestånd. Låsföretaget ska därför stå tre av arbetstagarnas rättegångskostnader i både tingsrätten och AD medan den arbetstagare som funnits skyldig att betala vite till företaget får stå sina egna rättegångskostnader.

 

Foto Hasse Holmberg

Källa: Blendow Lexnova

Dom: 49/18

Dela

Certifierad E-handel
Allt om Juridiks webbplats är en Certifierad E-handel, vilket innebär att du kan handla tryggt hos oss med ett köpskydd om något skulle bli fel.
© 2024 Allt Om Juridik. All rights reserved.

Bli gratismedlem!

Registrera dig och få tillgång till avtalsmallar och nyhetsbrev.
1
Kontaktuppgifter
2
Företagsuppgifter
3
Lösenord
Samtycke*

Logga in

Bli gratismedlem!

Registrera dig och få tillgång till avtalsmallar, webbinarium
och nyhetsbrev.
1
Kontaktuppgifter
2
Lösenord
Samtycke*