fbpx
 
18 februari, 2016

Flygplats-VD:s lön är offentlig handling

Offentlighetsprincipen gäller inom alla offentliga organ. Nu har Kammarrätten gått emot Västerås Flygplats, som tidigare vägrat att lämna ut bland annat uppgift om lönen för flygplatsens VD. Nu måste alltså lönen offentliggöras.

En lokaljournalist begärde att få ut anställningskontrakt och löneuppgifter på VD:n för Västerås Flygplats. Flygplatsen är ett aktiebolag och är på så vis ingen myndighet i sig, men eftersom det rör sig om en offentligt ägd verksamhet så gäller ändå offentlighetsprincipen i viss utsträckning.

Bolaget avslog dock journalistens begäran och motiverade detta med 19 kap 1 § i offentlighets- och sekretesslagen (OSL).

Hur funkar då sekretess? Jo, utgångspunkten i grundlagen är att handlingar som är upprättade på (expedierade) eller inkomna till myndigheter och offentliga organ är allmänna och därmed ska lämnas ut till vem som helst, utan frågor eller invändningar.

Givetvis kan inte alla handlingar lämnas ut, men för att offentlighetsprincipen ska ge vika krävs tydligt stöd för denna sekretess, vilket ska finnas i ovan nämnda OSL.

I det här fallet åberopade flygplatsen OSL 19:1, vilket är en regel som gäller sekretess i affärsverksamhet i sådana typer av offentligt ägda bolag som flygplatsen är. Enligt bestämmelsen gäller sekretess om det kan antas att någon som bedriver likartad rörelse (en konkurrent, alltså) gynnas på bolagets bekostnad om uppgiften lämnas ut.

Bolaget menade att anställningsavtal och löner var sådana affärsuppgifter som skulle kunna skada bolaget i konkurrenshänseende om de offentliggjordes.

Journalisten godtog inte detta, utan överklagade. I sådana här typer av mål hamnar frågan direkt hos Kammarrätten. Kammarrätten i Stockholm har nu beslutat att handlingarna ska lämnas ut, eftersom rätten inte anser att anställningsavtal och löneuppgifter är sådana typer av uppgifter som den åberopade regeln i OSL tar sikte på.

Vad innebär detta i praktiken?

  • Man skulle kunna säga att utgångspunkten är att alla ”färdiga” handlingar som upprättas, samt alla handlingar som kommer in till ett offentligt organ blir allmänna handlingar, som vem som helst kan begära ut. Myndigheten får inte kräva uppgift på vem du är som begär ut handlingen eller fråga vad du har för syfte med din begäran.
  • Om myndigheten anser att det finns någon sekretessgrund i lagstiftningen kan denna åberopas som skäl för att en viss uppgift inte får lämnas ut. Ibland kan det vara så att du får ut en handling där vissa uppgifter har dolts (maskerats). Ett beslut att sekretessbelägga kan alltid överklagas till domstol.

 

Foto: Jon Olav Nesvold/TT
Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

nils webb

Nils Ivars

nils.ivars@alltomjuridik.se