Högsta domstolen beviljar nu resning i ett mål där en man har dömts för skattebrott och samtidigt fått näringsförbud. Resningen grundar sig på det så kallade dubbelbestraffningsförbudet – principen om “ne bis in idem”.
En nu 56-årig man dömdes i april år 2012 av Skaraborgs tingsrätt för grovt bokföringsbrott och skattebrott till villkorlig dom med samhällstjänst samt näringsförbud. Näringsförbudets omfattning sänktes senare från fem år till tre år av hovrätten.
Skatteverket beslutade också om skattetillägg.
Åtalet väcktes i oktober år 2011 men Skatteverket hade redan i mars år 2011 beslutat om att ta ut skattetillägg.
Mannen har nu vänt sig till Högsta domstolen och ansökt om resning. Han begär att HD ska undanröja hovrättens dom när det gäller näringsförbud och tingsrättens dom när det gäller ansvaret för skattebrott. Som grund åberopar han att de påbörjade förfarandena om skattetillägg hindrade en prövning av åtalen för skattebrott enligt principen om “ne bis in idem”.
Ne bis in idem är en processrättslig princip som betyder ”inte två gånger i samma sak”. En person ska inte kunna dömas till ansvar för samma brott två gånger.
Riksåklagaren har meddelat att han inte motsätter sig att resning beviljas.
Högsta domstolen konstaterar att hovrätten endast prövat frågan om näringsförbudet men kommer fram till att samtliga frågor har ett sådant direkt faktiskt och rättsligt samband att en uppdelning inte bara framstår som opraktisk utan också som olämplig.
HD hänvisar till sin egen nya praxis och konstaterar att rätten att inte bli straffad två gånger för samma brott blivit åsidosatt och beviljar den sökta resningen och förordnar att målet på nytt ska tas upp vid tingsrätten i fråga om ansvar för skattebrott samt i fråga om påföljd och näringsförbud.
Vad innebär detta i praktiken?
Foto: TT
Veronica Hult/Vanja Eriksson
