fbpx
 
31 mars, 2016

Domvilla när kvinna och son inte blev delgivna

En kvinna och hennes son fick rätt i Högsta domstolen när två Kronofogdebeslut rörande dem båda undanröjdes på grund av domvilla. Orsaken: de hade inte delgivits sina betalningsförelägganden.

Historien började med att en kvinna hade skulder till bland andra ett telefonbolag. Kronofogdemyndigheten blev till sist inkopplad och förelade kvinnan att betala de cirka 2.000 kronor som hon hade i skuld till sina olika fordringshavare.

Kvinnans son, idag 20 år gammal, hade även han skulder. Vid den aktuella tidpunkten var dock han under 18 år. Kronofogden förelade sonen att betala vissa belopp till Trafikförsäkringsföreningen för en bil som stått skriven på honom.

En viktig regel när Kronofogden är inkopplad är att den skuldsatte måste bli delgiven betalningsföreläggandena. Kvinnan hade delgivits genom så kallad surrogatdelgivning – i det här fallet att de aktuella handlingarna hade lämnats till kvinnans sambo. Sonen hade också delgivits via sambon, som var hans pappa och vårdnadshavare.

Så här skriver HD:

”Om delgivningsmottagaren har känt hemvist i Sverige men inte påträffas där, får handlingen lämnas till en vuxen medlem av det hushåll som delgivningsmottagaren tillhör och som påträffas i eller i omedelbar anslutning till hemvistet (35 § [delgivningslagen, reds anm.]). Stämningsmannen ska då också skicka en underrättelse till delgivningsmottagaren om att delgivning har skett och vem handlingen har lämnats till (34 § andra stycket). Delgivning ska anses ha skett när handlingen har lämnats och underrättelsen har skickats (39 § andra stycket).”

Senare uppgav kvinnan och sonen att de aldrig hade blivit delgivna. Om delgivning aldrig hade skett skulle nämligen hela föreläggandeprocessen få göras om. Frågan landade i domstol av den anledningen.

Kvinnan och sonen menade att kvinnas sambo hade dolt deras inkommande post och signerat i hennes namn. En tid senare hade kvinnan hittat delgivningarna nedstoppade i påsar i ett uthus. Undangömda.

I polisförhör erkände sambon att han mottagit och kvitterat ut föreläggandena i kvinnans namn.

Kvinnan och sonen ansökte om så kallad domvilla. Domvilla är ett begrepp som innebär att ett fastställt beslut eller en dom undanröjs. Så här skriver Domstolsverket på sin webbplats:

”En klagan över domvilla är en begäran om att ett avgörande som inte längre kan överklagas ska undanröjas på grund av att ett grovt rättegångsfel kan antas ha inverkat på utgången av målet. Med grovt rättegångsfel menas – förenklat uttryckt – ett mycket allvarligt fel från domstolens sida vid tillämpningen av de regler som gäller för domstolens handläggning av en process. Ett exempel kan vara att en part inte har fått ta del av material i målet som varit betydelsefullt för prövningen.”

Hovrätten uttryckte visserligen att det inte fanns någon anledning att ifrågasätta kvinnan och sonens berättelse. Göta hovrätt ansåg trots detta att delgivning hade gjorts på rätt sätt.

Högsta domstolen ändrar nu hovrättens beslut gällande både kvinnan och sonen.

HD anför i sitt beslut gällande kvinnans betalningsföreläggande att kvinnan visserligen under en tid verkar ha hållit sig undan – eftersom Kronofogden flera gånger tidigare misslyckats med sina delgivningar – och att det därför kunde framstå som motiverat att använda så kallad surrogatdelgivning. Det är nämligen en förutsättning för att surrogatdelgivning ska få användas att en person håller sig undan.

Samtidigt konstaterar HD att det i utredningen framkommit bevis för att kvinnan inte alls hade hållit sig undan. På så vis saknades skäl att använda surrogatdelgivning. Istället skulle kvinnan ha delgivits personligen – vilket uppenbarligen inte hade skett. HD undanröjer därför beslutet på grund av domvilla.

I fallet med sonens delgivning hade stämningsmannen (den som delger) noterat att kvinnan delgivits personligen. Detta skulle i så fall innebära att kvinnan de facto blivit delgiven handlingarna. Trots detta anser HD att det är tveksamt om kvinnan verkligen delgivits föreläggandena, varför rätten väljer att undanröja även detta beslut på grund av domvilla.

Vad innebär detta i praktiken?

  • När du ska delges något – exempelvis en stämning, ett betalningsföreläggande eller liknande – krävs att särskilda kriterier uppfylls. Ofta krävs att du personligen mottar handlingen för att du ska anses delgiven. I undantagsfall kan någon annan ta emot handlingen å dina vägnar på ett sätt att du ändå anses delgiven.

 

Foto: Janerik Henriksson/TT

 

nils webb

Nils Ivars
nils.ivars@alltomjuridik.se