Dödsolycka i skogsmaskin – arbetsgivaren åtalad

I samband med skogsarbete på vintern gick en skogsmaskin genom isen på en tjärn varpå en av de två skogsarbetarna i hytten omkom. Arbetsgivaren åtalades för arbetsmiljöbrott, men frikänns nu i hovrätten.

Det var i januari 2012 som olyckan inträffade på en myr i närheten av Idre. De två männen som arbetade i skogsmaskinen skulle trampa en vinterväg över myrområdet.

Av olika omständigheter lyckades skogsmaskinen hamna på en tjärn, varpå maskinen gick genom isen. En av männen lyckades ta sig ur hytten och rädda sig, medan medpassageraren drunknade.

Åklagare beslöt att åtala arbetsgivaren för arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död och framkallande av fara för annan.

Det där med arbetsmiljöbrott – så funkar det.

Arbetsmiljöbrott är egentligen inget självständigt brott. Istället kallas ett annat brott för arbetsmiljöbrott om det är bristande arbetsmiljö som legat till grund för brottet. Det gäller i regel olika typer av oaktsamhetsbrott, såsom vållande av kroppsskada eller vållande till annans död.

I normala fall av de nämnda brotten får domstolen fastställa någon slags objektiv utgångspunkt för vad som den åtalade kan förväntas ha gjort, kontra hur denne faktiskt agerat. Finner domstolen att avsteget från ”handlingsnormen” är för stor så dömer man för oaktsamhet.

Vid arbetsmiljöbrott behövs normalt inte en lika skönsmässig bedömning av ”handlingsnormen” göras. Handlingsnormen uttrycks nämligen genom arbetsmiljölagen. Något förenklat innebär det därför att om arbetsgivaren följt skyldigheterna i arbetsmiljölagen, så kan det inte bli arbetsmiljöbrott.

Det som kan framstå som hårt är att det är den ansvarige arbetsgivaren (ofta VD) som blir personligen ansvarig.

Men, som alltid inom juridiken så blir det ofta gränsdragningsproblem även här.

Åklagaren: Brott mot arbetsmiljölagen

Åklagaren ansåg att det fanns en rad punkter där arbetsgivaren brustit som lett till att olyckan kunnat ske. Enligt åklagaren var inte vintervägens dragning tillräckligt utmärkt, det fanns inte heller någon karta över området i skogsmaskinens GPS och slutligen ansåg åklagaren att det var oaktsamt av arbetsgivaren att låta en så oerfaren förare utföra det aktuella jobbet.

Åklagaren yrkade också att företaget skulle åläggas en så kallad företagsbot på 2 miljoner kronor. Detta gäller dock företaget, inte den enskilda chefen.

Tingsrätten friar

Tingsrätten konstaterade utifrån fotografier från platsen, där skogsmaskinens upptrampade spår syns tydligt, att föraren inte haft några problem att följa den tilltänkta vägdragningen ”på vägen ut”.

Olyckan skedde nämligen på vägen hem. Tingsrätten skrev följande:

Det borde rimligen, enligt rättens mening, ha varit ännu lättare för honom att hålla kursen på vintervägen på tillbakavägen då vintervägen var helt nytrampad. Även det förhållandet att NN, enligt egen uppgift, sett vargspår strax innan han nådde vintervägens slut – vilket han ringde och berättade för NN2 – talar mot att siktförhållandena var dåliga på grund av snöväder och mörker. Tingsrätten finner vid en sammantagen bedömning av det ovan anförda att det inte framstår som i hög grad sannolikt att effekten skulle ha uteblivit, d v s att skötaren (skogsmaskinen, reds anm.) inte skulle ha hamnat på tjärnen där den gick genom isen, for det fall vintervägens dragning var utmärkt.

I klartext menade rätten att olyckan inte orsakats av att vintervägens dragning var undermåligt utmärkt.

Rätten konstaterade vidare att en GPS-utrustning med karta visserligen kan vara ett stöd, men att det inte ger en så exakt bild att den kan användas för att markera en rågång. Föraren måste helt enkelt läsa av naturen själv.

I det aktuella området var avståndet mellan vintervägen och tjärnen relativt litet, menade domstolen. På så vis ansåg tingsrätten att det inte är särskilt troligt att en GPS-karta skulle ha gjort någon större skillnad. Risken att gå genom isen skulle alltså inte ha minskat.

Rätten ansåg inte heller att åklagarens formulering av hur arbetsgivaren borde ha låtit en mer erfaren person trampa vintervägen kunde grunda en fällande dom. I den delen blev det relativt petig juridik, där domstolen konstaterade att åklagaren inte utformat sin talan på ett sådant sätt att förarens bristande erfarenhet skulle prövas.

Det handlar om hårklyverier, kan tyckas. Men domstolen får inte gå utanför vad åklagaren har lagt fram och har åklagaren utformat sin talan på ett visst sätt som inte kan leda till fällande dom så spelar det ingen roll om en annan utformning hade kunnat ge fällande dom.

Målet avgörs i hovrätten

Av denna anledning förtydligade åklagaren sitt åtal i hovrätten. Åklagaren preciserade att arbetsgivarens oaktsamhet var att låta den oerfarne föraren trampa vintervägen, jämfört med den tidigare formuleringen om att det var oaktsamt att inte låta någon mer erfaren trampa vägen.

Denna lilla skillnad kan vara viktig. I det här fallet ansåg dock hovrätten att det inte dra slutsatsen att med en mer erfaren förare nödvändigtvis skulle olyckan inte ha skett.

I övrigt instämmer hovrätten i tingsrättens bedömning, varpå arbetsgivaren frikänns och företaget slipper betala företagsbot.

Vad innebär detta i praktiken?

  • Som ansvarig chef kan du bli personligen straffansvarig för olyckor och skador som uppkommer till följd av att företaget inte efterlever kraven i arbetsmiljölagen.

 

 

Foto: Ulf Palm/TT

nils webb

Nils Ivars

nils.ivars@alltomjuridik.se 

Dela

Certifierad E-handel
Allt om Juridiks webbplats är en Certifierad E-handel, vilket innebär att du kan handla tryggt hos oss med ett köpskydd om något skulle bli fel.
© 2024 Allt Om Juridik. All rights reserved.

Bli gratismedlem!

Registrera dig och få tillgång till avtalsmallar och nyhetsbrev.
1
Kontaktuppgifter
2
Företagsuppgifter
3
Lösenord
Samtycke*

Logga in

Bli gratismedlem!

Registrera dig och få tillgång till avtalsmallar, webbinarium
och nyhetsbrev.
1
Kontaktuppgifter
2
Lösenord
Samtycke*