fbpx
 
16 april, 2014

Docent förlorar mot Bukowskis

Kvinnan, som är docent i civilrätt, trodde att hon hade ärvt en äkta Miró-tavla som Bukowskis hade värderat till 2,5 miljoner kronor. Därför tog hon inte strid för andra delar av arvet. När det visade sig att tavlan var en förfalskning stämde hon Bukowskis. Tingsrätten slår dock fast att Bukowskis inte har agerat oaktsamt vid sin värdering.

Docenten i civilrätt, vars föräldrar hade varit konstsamlare, ärvde vad hon trodde var en äkta Miró-tavla av sin mor år 2008. Till testamentet var fogat en värdering från Stockholms handelskammare från år 2005 där tavlan värderades till 600 000 kronor.

I samband med att en tvist om bodelningen så lät den advokat som var utsedd till boutredningsman och testamentsexekutor värdera tavlan. Stockholms Auktionsverk värderade den år 2009 till en miljon kronor.

Under hösten år 2010 fick Bukowski Auktioner i uppdrag av advokaten att göra en så kallad skiftesvärdering varvid Bukowskis värderade den till 2,5 miljoner kronor.

Docenten ville därefter sälja tavlan och hittade en köpare i Frankrike. Köparen begärde dock ett äkthetsbevis varvid tavlan överlämnades till Miró-kommittén i Paris som konstaterade att den utgjorde en förfalskning av ett verk av Joan Miró och att även namnteckningen var förfalskad.

Tavlan konfiskerades av den franska åklagarmyndigheten och det beslutades att den skulle förstöras.

Docenten stämde Bukowskis vid Stockholms tingsrätt och hävdade att företaget vid värderingen, hade förfarit vårdslöst i strid med god värderingssed. Hon menade att hon haft anledning att förlita sig på värderingen samt att hon hade krävt kompensation av de övriga dödsbodelägarna om hon vetat att tavlan var falsk.

Bukowskis, å sin sida, menade att den påstådda skadeståndsfordran utgjorde en icke ersättningsgill tredjemansskada, samt att Bukowskis uppdrag inte hade omfattat en långtgående äkthetsundersökning eller en skyldighet att skicka tavlan till utomstående expert. Bukowskis åberopade även uppgifter från Sotheby´s i London om att tavlan redan på 1990-talet hade bedömts vara en förfalskning. Docentens mor borde därför, i samband med att hon upprättade testamentet, ha misstänkt att tavlan var falsk, menade Bukowskis.

Tingsrätten slår nu fast att det är visat att tavlan de facto var en förfalskning och att docenten har rätt att åberopa värderingsintyget mot Bukowskis enligt principen om en så kallad tredjemansskada. Däremot anser tingsrätten inte att Bukowskis har agerat oaktsamt vid värderingen.

Tingsrätten anser att det är självklart att frågan om tavlan är äkta eller inte är av avgörande betydelse för dess värde. Att Bukowskis inte lämnat tavlan till en utomstående expert för bedömning och värdering innebär dock inte, enligt rätten, att bolaget avvikit från vad som är normal aktsamhet.

Docenten förlorar därför rättegången. Hon ska också betala Bukowskis rättegångskostnader på 420 000 kronor.

Vad innebär detta i praktiken?

  • Du bör alltid rådfråga flera experter om vad ett föremål verkligen är värt innan du förlitar dig på ett värdeutlåtande. När det gäller komplicerade bedömningar – såsom av konst – är det en god idé att vända sig direkt mot den med mest kunskap på området, vilket i fallet hade varit Miró-kommittén, för att undvika tråkiga överraskningar.

 

Foto: TT

Lilian Andersson/Vanja Eriksson

vanja.eriksson@blendow.se