fbpx
 
30 juni, 2014

Skrek "nej" - ändå inte våldtäkt

En våldtäktsåtalad man i Lund som rent objektivt sett med våld tvingat till sig sex av en kvinna som åtskilliga gånger skrikit ”nej” och ”sluta” friades i början av året i tingsrätten. Nu frias mannen av en djupt oenig hovrätt. 

I januari i år frikände Lunds tingsrätt en då 27-årig man för våldtäkt i ett mål som blivit mycket uppmärksammat.

Tingsrätten konstaterade att det rent objektivt sett är bevisat att mannen, med våld, tvingat en kvinna till sex och att han hört henne åtskilliga gånger skrika ’nej’ och ’sluta’. Det var enligt rätten däremot inte visat att han hade uppsåt till att tvinga henne. Detta eftersom han, enligt egen utsago, trodde att kvinnan ville ha dominanssex. Mannen friades därför helt.

Domen överklagades till hovrätten som nu i likhet med underinstansens friar mannen från åtal.

Kvinnan har uppgett att hon inledningsvis var med på att ha sex med mannen men att hon efter en stund inte längre ville vara med om det som hände.

Enligt hovrätten är det klarlagt att kvinnan var mycket uppriven när hon lämnade mannens bostad. Kvinnan har i rätten berättat att det berodde på att hon hade blivit tvingad till olika sexuella handlingar. Frågan i målet har varit om det är bevisat att mannen tvingat kvinnan till olika sexuella handlingar och om han förstått att hon inte längre samtyckte.

Hovrätten konstaterar att åtalet mot mannen i viss mån får stöd av kvinnans agerande efter händelsen, men att det i övrigt saknas stödbevisning. Åtalet bygger därför i huvudsak på hennes uppgifter. Kvinnans berättelse har i vissa delar varit ”vag och något osammanhängande”. Detta kan enligt rätten förklaras med att hon befunnit sig i en situation där hon varit rädd och chockad.

Oavsett anledningen till oklarheterna konstaterar hovrätten att det utifrån hennes berättelse är svårt att få en klar bild av händelseförloppet och vilket våld som hon utsatts för. Dessutom står hennes berättelse mot mannens redogörelse, som enligt hovrätten är mer sammanhängande och detaljerad. Osäkerheten påverkar det bevisvärde som kan tillmätas kvinnans berättelse på sådant sätt att den inte kan läggas till grund för en fällande dom.

Hovrätten är djupt oenig i sitt domslut. Två nämndemän anser att mannen borde dömas för våldtäkt.

Att kvinnan i vissa avseenden varit vag i sina uppgifter kan enligt dem förklaras av att hon befunnit sig i en situation där hon varit både rädd och chockad. Dessutom anser nämndemännen att kvinnans berättelse får starkt stöd av det som framkommit om hennes beteende efteråt.

Rättens ordförande var hovrättspresidenten Lennart Svensäter. Han och de övriga juristdomarna var ense om att åtalet skulle ogillas. Lennart Svensäter understryker i en skriftlig kommentar att ”hovrättens dom inte innebär att hovrätten egentligen misstror kvinnan”.

Vad innebär detta i praktiken?

  • ”I brottmål gäller stränga beviskrav. Om det finns tvekan om att den som åtalats verkligen begått ett brott ska han eller hon frikännas. För att en målsägandes berättelse ska kunna läggas till grund för en fällande dom avseende ett allvarligt brott som våldtäkt, så måste berättelsen uppfylla vissa krav. Det gör inte den berättelse som lämnats i detta mål”, skriver Lennart Svensäter i kommentaren.

 

Foto: TT

Vanja Eriksson

vanja.eriksson@blendow.se