Därför döms polisbefälet

Det vakthavande befäl vid Uppsalapolisen som beordrade Trafikverket att öppna Hjulstabron under en polisjakt i mars förra året döms nu även i hovrätten för tjänstefel.  

En polispatrull inledde en jakt på en bil, dels eftersom man upptäckt att den var avställd, dels för att den var rapporterad för att ha smitit från en bensinnota. Efter en stund anslöt sig även en andra patrull till jakten.

Ett vakthavande befäl på länskommunikationscentralen, LKC, ledde insatsen. När färden började närma sig Hjulstabron utanför Stockholm ringde befälet, i syfte att försöka stoppa bilen, till brovaktaren och bad denna att öppna bron.

Föraren av den jagade bilen saktade dock aldrig ner före bron utan körde, i en hastighet av cirka 130 kilometer i timmen, genom de nedfällda bommarna och fortsatte ut över vattnet där bilen träffade betongfundamentet på brofästet. Framdelen på bilen krossades och bilen sjönk genom isen ner till cirka tio meters djup.

Föraren och en medpassagerare klämdes fast och avled. Av obduktionsprotokollen framgick att de båda hade kvävts, antingen genom drunkning eller genom en kraftig bröstkorgskompression.

Det vakthavande befälet åtalades för tjänstefel, men bestred ansvar för brott.

Tingsrätten ansåg att åtgärden att låta öppna bron var att jämställa med användandet av ett fast hinder och konstaterade att ett sådant bara får användas i de fall det är synnerligen angeläget. Med beaktande av de relativt lindriga brott personerna i bilen var misstänkta för, trafiksituationen och riskerna med användandet av ett fast hinder, ansåg tingsrätten att det inte varit synnerligen angeläget att omedelbart låta stoppa bilen.

Tingsrätten ansåg därför inte att det varit försvarligt av befälet att fatta beslutet att låta öppna bron. Dessutom fann tingsrätten att polisbefälet hade åsidosatt vad som gällt för hans uppgift, och att han varit oaktsam.

Påföljden för befälet, som inte blev av med sitt jobb, bestämdes till 50 dagsböter om 280 kronor.

Hovrätten konstaterar nu att broöppning inte finns angivet som ett fast hinder i Rikspolisstyrelsens föreskrifter. Trots detta anser hovrätten att det inte var vare sig försvarligt eller proportionerligt av befälet att besluta om denna åtgärd. Han har därmed varit oaktsam och åsidosatt vad som gällt för hans uppgift.

Hovrätten finner därmed, liksom tingsrätten, att befälet ska dömas för tjänstefel. Även i övrigt fastställs tingsrättens dom.

Vad innebär detta i praktiken?

  • Det är bara offentligt anställda som kan åtalas för tjänstefel, även om begreppet något felaktigt ofta används för privatanställda. Om du är gravt missnöjd med en myndighets agerande går det alltså att lämna in en polisanmälan mot den myndighetsanställde, men detsamma gäller inte för anställda på vanliga företag.

 

Eva Clasö/Vanja Eriksson

vanja.eriksson@blendow.se

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Dela

Certifierad E-handel
Allt om Juridiks webbplats är en Certifierad E-handel, vilket innebär att du kan handla tryggt hos oss med ett köpskydd om något skulle bli fel.
© 2024 Allt Om Juridik. All rights reserved.

Bli gratismedlem!

Registrera dig och få tillgång till avtalsmallar och nyhetsbrev.
1
Kontaktuppgifter
2
Företagsuppgifter
3
Lösenord
Samtycke*

Logga in

Bli gratismedlem!

Registrera dig och få tillgång till avtalsmallar, webbinarium
och nyhetsbrev.
1
Kontaktuppgifter
2
Lösenord
Samtycke*