fbpx
 
28 april, 2016

Bregott Gourmet får inte marknadsföras som smör

Arla förbjuds av Marknadsdomstolen att kalla Bregott Gourmet för ”smör”. Arla hade av misstag skrivit ”smör” i sin marknadsföring och korrigerade själv sitt misstag. Ändå stämdes bolaget och förlorade i marknadsdomstolen.

Arla, som tillverkar det välkända bordsmargarinet Bregott, har hamnat i juridiskt blåsväder.

Till vardags säger gemene man kanske ”smör” när man pratar om Bregott, men tekniskt sett är Bregott inte smör. Eller?

Det var ett bolag som stämde Arla Foods AB inför Marknadsdomstolen, MD. Bolaget yrkade att MD skulle förbjuda Arla att använda ordet ”smör” i sin marknadsföring av den nya produkten Bregott Gourmet och att domstolen skulle sätta ut ett vite om en miljon kronor vid en eventuell överträdelse.

Bolaget menade att Bregottprodukten inte innehåller 80 % mjölkfett och därmed inte uppfyller kraven för att klassas som smör enligt EU:s livsmedelsregler.

Arla medgav felet

Arla medgav att produkten Bregott Gourmet inte kunde klassas som smör och medgav därför vitesförbudet i den delen. Enligt Arla hade den aktuella formuleringen i marknadsföringen skett av misstag. I marknadsföringen hade Arla nämligen beskrivit Bregott gourmet som bland annat ”ett lite finare smör”.

Eftersom Arla vitsordade (som det heter på ”juridiska”) att man gjort en överträdelse fanns helt enkelt ingen tvistefråga i den delen. Däremot ansåg Arla att det klagande bolaget hade formulerat sitt yrkande alltför vidsträckt. Effekten skulle enligt Arla bli att förbudet träffade även annan marknadsföring än den som Arla faktiskt använt sig av. Arla ansåg kort och gott att det framställda yrkandet var för långtgående, även om Arla i och för sig medgav att man gjort fel.

Eftersom Arla medgav felet och själv uppmärksammade och stoppade marknadsföringen menade Arla att det klagande bolaget hade dragit igång en onödig rättegång. Arla ansåg därför att det klagande bolaget skulle stå för alla rättegångskostnader, vilket normalt den förlorande parten får göra.

Marknadsdomstolen meddelar förbud

MD anser nu också att den aktuella marknadsföringen ger konsumenter ett intryck av att Bregott Gourmet är ett smör, vilket inte är fallet.

Därför var den aktuella marknadsföringen vilseledande enligt marknadsföringslagen och ska därför förbjudas – precis som båda parter varit överens om.

Gällande rättegångskostnaderna så konstaterar MD att de regler i rättegångsbalken som behandlar hur rättegångskostnaderna ska fördelas mycket riktigt innehåller en öppning som skulle kunna göra att det klagande bolaget skulle få bära alla kostnader – trots att deras yrkande gick igenom.

Men MD konstaterar samtidigt att detta undantag från huvudregeln ska tillämpas sällan och domstolen anser dessutom att bolaget hade skäl att stämma Arla och ett legitimt intresse av att få frågan prövad i domstol. Det rörde sig därmed inte om en obefogad rättegång, ansåg MD.

Mot bakgrund av detta fick Arla bära dels sina egna rättegångskostnader och dels 150 000 kronor för det klagande bolagets advokatkostnader.

Vad innebär detta i praktiken?

  • Den som står bakom marknadsföringen är den som är ansvarig för vad som sägs i marknadsföringen. Om en reklambyrå eller annan extern part av misstag råkar skriva något som inte beställaren avsett så är det likväl beställaren som bär risken för de ekonomiska effekter (vitesförbud, skadestånd och liknande) som kan uppkomma.

 

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

Nils1.3

Nils Ivars

nils.ivars@alltomjuridik.se