Hovrätten gör en annan bedömning än underinstansen och förpliktigar nu en 47-årig bolagsman i Örebro att betala drygt 9 300 kronor i så kallad grundavgift till ett bolag.
Ett bolag yrkade att en man skulle betala drygt 9 300 kronor.
Bolaget hävdade bland annat att ett handelsbolag, i vilket mannen var en av två bolagsmän, hade kontaktat bolaget för försäljning av en pizzeria. Bolaget hade sedan marknadsfört pizzerian och haft visningar, men ingen försäljning hade skett och den fakturerade grundavgiften hade inte betalats.
Mannen bestred käromålet, och anförde bland annat att det var den andra bolagsmannen som utan hans vetskap ingått försäljningsavtalet.
Tingsrätten konstaterade det visat att bolaget och den andra bolagsmannen ingått ett försäljningsavtal och att en grundavgift skulle utgå om ingen försäljning kom till stånd. Då försäljningsuppdraget inte tecknats av det handelsbolag som mannen var bolagsman i utan ett annat handelsbolag, ogillade tingsrätten käromålet.
Domen överklagades till hovrätten, som anser att det inte råder någon tvekan om vilken rörelse som avsågs och att det saknar betydelse att företaget i avtalet angetts med det namn som pizzerian drivits under och med en siffra felaktigt i organisationsnumret.
Vidare anför domstolen att inget framkommit som tyder på att den andra bolagsmannen inte hade rätt att företräda handelsbolaget. Med anledning av att bolagsmän svarar solidariskt för handelsbolags skulder, bifaller hovrätten käromålet.
Mannen ska även betala bolagets rättegångskostnader i tingsrätten med drygt 1 500 kronor och i hovrätten med knappt 1 300 kronor.
Vad innebär detta i praktiken?
Foto: TT
Therese Åkerlund/Vanja Eriksson
vanja.eriksson@blendow.se
