Flera bolag inom samma koncern skulle byta fastigheter med varandra och ville därför veta hur dessa byten skulle beskattas. Högsta förvaltningsdomstolen anser nu att den avtalade ersättningen för varje fastighet bolagen emellan ska läggas till grund för beskattningen.
AB Familjebostäder, AB Stockholmshem och AB Svenska bostäder, som alla är del av samma koncern, planerar att omfördela 180 fastigheter mellan sig. Varje bolag kommer att överlåta fastigheter till de övriga två bolagen till ett underpris, och varje fastighet kommer att ha ett separat köpeavtal.
Bolagen ville veta om varje fastighetsöverlåtelse skulle bedömas för sig, vilket skulle innebära att ersättningen för varje fastighet skulle läggas till grund för beskattningen. Om så inte var fallet ville bolagen också veta hur ersättningen då skulle bestämmas.
Majoriteten i Skatterättsnämnden ansåg att transaktionerna innebar att bolagen skulle byta tillgångar med varandra och att priset enligt de enskilda avtalen inte kunde läggas till grund för beskattningen. Anledningen till detta var att vid byte av tillgångar utgörs ersättningen för avyttrade tillgångar i regel av marknadsvärdet på dessa.
Ansökan gav enligt nämnden inte tillräckligt underlag för att närmare ange hur beskattningen skulle ske i de olika bytessituationerna.
Högsta förvaltningsdomstolen bedömer nu att syftet med de planerade transaktionerna är att genom en omfördelning av fastigheterna åstadkomma en effektivare administration, förvaltning och kapitalanvändning.
Enligt domstolen är fastighetsöverlåtelserna inte beroende av varandra och överlåtelserna bedöms inte komma att påverka bolagens balansräkningar. Det har inte heller framkommit att det kommer att ske några utjämnande värdeöverföringar.
Mot denna bakgrund anser domstolen att det är den avtalade ersättningen för respektive fastighet som ska läggas till grund för beskattningen.
Vad innebär detta i praktiken?
Foto: TT
Eva Clasö/Vanja Eriksson
