19 mars, 2021

Behovsanställd får inte rätt till mer semesterersättning

En sjuksköterska som var anställd efter behov anses inte ha rätt till semestersättning vid avslutad anställning. Enligt tingsrätten gav anställningsavtalet uttryck för att varje arbetstillfälle var ett nytt anställningsförhållande. Av den anledningen hade sjuksköterskan inte betald semester och kunde inte få intjänad semester utbetald i form av semesterersättning efter att anställningen upphörde.

Ett bolag anställde en sjuksköterska att arbeta efter behov i några månader. Enligt sjuksköterskan var anställningen en allmän visstidsanställning med ett varierat arbetstidsmått. Hon arbetade totalt 34 olika tillfällen mellan fyra månader. Sjuksköterskan ansåg att anställningen varade i mer än tre månader och att bolaget inte hade rätt, enligt semesterlagen, att betala ut semesterersättning månadsvis. Istället hade hon rätt till semestersättning efter avslutad anställning och även rätt till skadestånd.

Enligt bolaget var sjuksköterskan inte fortlöpande visstidsanställd, utan hon hade en s.k. intermittent anställning. Intermittent anställning innebär att arbete sker efter behov. En sådan anställningsform finns inte i lag, men har stöd i ett avgörande från Arbetsdomstolen. Enligt Arbetsdomstolen måste två förutsättningar vara uppfyllda för att intermittent anställning ska föreligga. Dels att arbetstagaren kan tacka nej till erbjudanden om arbete, dels att arbetsgivaren vid avtalets ingående klargjort att arbetet avser sådan anställning.

Tingsrätten besvarade två frågor i fallet. Först vilken anställning som förelåg mellan parterna och om sjuksköterskan därmed haft rätt till semesterersättning efter avslutad anställning. Därefter om bolaget begått skadeståndsgrundande överträdelser av semesterlagen. Enligt tingsrätten fanns inget avtalat om vare sig sysselsättningsgrad eller arbetstidsmått. Tingsrättens uppfattning är därför att det rör sig om en intermittent anställning där varje arbetstillfälle utgör en ny anställning. Anställningen var därför en tidsperiod om sammanlagt 34 dagar och inte fyra månader.

Anställningstiden når inte upp till det krav på mer än tre månader som semesterlagen kräver för att inte kunna avtala om semesterersättning istället för semesterledighet. Förutsättningar saknades därför att ge sjuksköterskan rätt till semesterersättning efter avslutad anställning och därmed även rätt till skadestånd.

_________________________________

Författare: Stephanie Ohlsson, Allt om Juridik

Källa: Blendow Lexnova

Foto: Vilhelm Stokstad / TT