Avtal kan ingås både muntligt och skriftligt. Av naturliga skäl är det svårare att bevisa att ett avtal ingåtts muntligen. Tingsrätten beslutade nyligen att ett avtal som påstods ingått över telefon inte var bindande, bland annat med hänsyn till ena partens bristande språkförståelse.
Ett bolag stämde nyligen en kvinna på ersättning för en tjänst som hon enligt bolaget hade beställt. Kvinnan driver en enskild firma för hushållsnära tjänster och bolaget erbjöd en förmedlingstjänst genom vilken hon skulle kunna få hjälp med att komma i kontakt med kunder.
Bolaget anförde att kvinnan i ett telefonsamtal från bolaget accepterat avtalsvillkoren och ingått avtalet. Detta eftersom hon vid flertalet tillfällen svarat ”ok” på frågor och inte i övrigt visade några tecken på att inte förstå vad tjänsten och avtalet innebar.
Som bevis lade bolaget fram en inspelning från samtalet där säljaren läser upp att kvinnan ingår ett avtal med bindningstid på 24 månader.
Kvinnan menade att hon över huvud taget inte ingått något avtal med bolaget. Eftersom hon hade begränsade kunskaper i svenska hade hon bett om att få information om tjänsten i skriftlig form innan hon bestämde sig. Hennes avsikt var aldrig att ingå ett avtal under det pågående samtalet, däremot meddelade hon att hon eventuellt var intresserad av att prova tjänsten i 6 månader.
Efter samtalet hade parterna kontakt via mail där kvinnan fick ta del av den information som hon bett om. Kvinnan fick sedan en orderbekräftelse som hon direkt reklamerade eftersom hon inte ansåg sig ha ingått något avtal med bindningstid på 24 månader.
Tingsrättens bedömning
Eftersom det är bolaget som påstår att det finns ett avtal mellan parterna är det bolaget som ska bevisa det. Det betyder att bolaget har bevisbördan för att ett muntligt avtal har träffats.
Tingsrätten menade att det stod klart att samtalet pågått längre tid än den inspelning som bolaget lagt fram som bevisning. Det borde även varit enkelt för bolaget att spela in hela samtalet för att visa om ett avtal verkligen ingåtts.
Även om det framgår av inspelningen att kvinnan svarar ”ok” på ett antal frågor så menar tingsrätten att den mailkonversation som följde efter telefonsamtalet tydligt visar att det sades mer under samtalet än vad som spelades in. Tingsrätten ansåg inte att enbart inspelningen kunde bevisa att det fanns ett avtal mellan parterna.
Inte heller den orderbekräftelse som skickats från bolaget till kvinnan ansågs vara bevis nog för att avtal ingåtts. Detta eftersom kvinnan på en gång tillbakavisat orderbekräftelsen som felaktig när hon fick den. Ytterligare ett skäl för att bevisningen inte räckte till för bolagets del var att den säljare som ringt upp kvinnan inte hade förhörts i målet.
Vad innebär detta i praktiken?
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova
Karin Arleskär
Källa: Blendow Lexnova
karin.arleskar@alltomjuridik.se
