fbpx
 
20 november, 2015

Avstyckning av skogsfastighet ogiltigförklaras

Att stycka av fastigheter är inte helt enkelt. Man kan lätt tro att det bara är upp till fastighetsägaren, men så är inte fallet. Staten ska ha sitt finger med i spelet innan allt är klart, vilket ett par i Vetlanda fick erfara.

Paret ansökte hos Lantmäteriet om att få stycka av sin skogsfastighet. Enligt paret var detta för att styckningslotten skulle användas för deltidsjordbruk.

Lantmäteriet sade nej och hänvisade till skyddet för skogsnäringen och naturvården i fastighetsbildningslagen.

Vad säger lagen?

Att bilda nya fastigheter – vilket i praktiken sker genom avstyckning – regleras i fastighetsbildningslagen.

I 3 kap 1 § finns en allmän lämplighetsregel. En fastighetsbildning ska ha lämpliga ändamål och hänsyn ska tas till läget, omfång och andra faktorer.

I 3 kap 7 § finns en specialregel för skogsfastigheter. Om en skogsfastighet ska delas måste får delningen inte leda till att möjligheten att bruka skogen försämras i betydande grad. Det är alltså fråga om en ekonomisk regel. Det får inte heller vara fråga om en ”skadlig” delning.

Domstolsprövning

Paret överklagade vidare till Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt, som beslutade att undanröja beslutet och återvisa målet till Lantmäteriet.

Till skillnad från Lantmäteriet ansåg domstolen att skogsbruksmöjligheten endast skulle försämras marginellt om avstyckningen gick igenom.

Domstolen ansåg att stamfastigheten även efter avstyckningen skulle fungera som en skogsfastighet och att därmed skyddet i fastighetsbildningslagen skulle vara uppfyllt.

Att mindre skogsbestånd skulle ingå i styckningslotten var enligt domstolen också acceptabelt, eftersom ”möjligheten att ekonomiskt utnyttja skogen inte skulle undergå någon försämring av betydelse”. Mot bakgrund av detta fann rätten att avstyckning skulle ske i

Målet överklagades denna gång av Lantmäteriet och frågan hänsköts till Mark- och miljööverdromstolen, den sista instansen i den här typen av mål.

MÖD konstaterar att det hela handlar om att bilda en bostadsfastighet i två skiften med betydande avstånd mellan skiftena.

Skogsskiftet ska användas för bland annat veduttag samt för att få en förbättrad boendemiljö. Enligt MÖD:s bedömning ligger skogsskiftet på ett alltför stort avstånd från bostaden både för veduttag och för att bostadsmiljön ska anses förbättrad. Avstyckningen är därför inte förenlig med bestämmelserna i fastighetsbildningslagen.

MÖD upphäver därmed MMD:s dom och fastställer lantmäteriets beslut.

Vad innebär detta i praktiken?

  • Fastighetsrätten är ett rättsområde som förvisso i regel har civilrättslig karaktär (alltså relationen mellan enskilda), men där samhället har valt att ha vissa fingrar med i spelet. En delning av en fastighet kan tyckas vara fastighetsägarens eget beslut, men eftersom fastigheten i framtiden kan säljas vidare och påverka framtida bruk av fastigheten, måste fastighetsbildningar vara förenliga med ett större samhällsperspektiv.
  • Därför spelar det ibland ingen roll om den enskilda fastighetsägaren vill dela sin fastighet i två – om de samhällsekonomiska skälen talar emot så ska fastigheten förbli. Ett exempel är att förr delades ofta jordbruksmark upp mellan barnen (arvingarna), varpå åkerlapparna blev mindre och mindre. På många platser i Sverige genomfördes under 1900-talet en rad olika omarronderingar, för att på så vis skapa mer enhetliga fastigheter, som enklare skulle kunna nyttjas.

 

Foto: Henrik Montgomery/TT

 

nils webb

Nils Ivars

nils.ivars@alltomjuridik.se