fbpx
 
11 april, 2017

Avstående från arv var grov oredlighet mot borgenärer

Den som är satt i skuld är icke fri, brukar det heta. Och den som är skyldig andra människor eller företag pengar får inte heller göra som hon vill med sin ekonomi. En man som var på obestånd avstod från att ta del i sin avlidna hustrus kvarlåtenskap och gick därmed miste om ett belopp på omkring 700 000 kronor. Nu har mannen dömts av hovrätten för oredlighet mot borgenärer.

Att den som lånat ut pengar till någon i möjligaste mån ska kunna få tillbaka pengarna är grundläggande för att hela låneapparaten ska fungera. Den som inte tror sig kunna få återbetalt det som lånats ut kommer sannolikt inte att låna ut några pengar. Lagen har därför vissa skydd för den som lånat ut pengar som ska försvåra för låntagaren att inte fullgöra sina skyldigheter.

En idag 70-årig man hade dragit på sig skulder till den grad att han var på obestånd, vilket innebär att han inte kunde betala sina skulder och problemet inte bara var tillfälligt.  I ett sådant läge är det brottsligt att förstöra, ge bort, eller på något annat sätt avhända sig egendom av betydande värde.

Då mannens fru avlidit hade han rätt till en andel i hennes kvarlåtenskap värd omkring 700 000 kronor. Mannen avstod från sin del, vilket irriterade borgenärerna som såg en chans att få betalt gå om intet.

Obetydligt om det var hustruns vilja

70-åringen åtalades hösten 2016 i Sundsvalls tingsrätt för grov oredlighet mot borgenärer för att han avstått sin andel i hustruns kvarlåtenskap. För att dömas för brottet krävs det att man ”avhänt sig” egendom. Mannen invände att han inte kunde ha avhänt sig egendomen eftersom han aldrig varit innehavare av den, men tingsrätten uppehöll sig inte vid frågan utan konstaterade kort att han avhänt sig egendom av betydande värde. Mannen dömdes till villkorlig dom kombinerat med samhällstjänst.

70-åringen överklagade domen till Hovrätten för Nedre Norrland, som inte gör någon annan bedömning än tingsrätten avseende mannens skuld. Däremot anser hovrätten att straffet istället kan stanna vid villkorlig dom och dagsböter om sammantaget 5 000 kronor.

 

Vad innebär detta i praktiken?

  • För att stärka skyddet för långivare och stimulera omsättningen på lånade pengar finns det en del skyddsmekanismer i lagstiftningen för att se till att borgenärer ska kunna få betalt. Bland annat så kan en person som mottagit en återbetalning av en skuld från någon kort före att personen försätts i konkurs tvingas betala tillbaka pengarna om man bedömer att långivaren gynnats före andra som konkurspersonen också är skyldig pengar.
  • I normalfallet döms ett fängelsestraff ut för grov oredlighet mot borgenärer. Här talade dock ett flertal faktorer, bland annat mannens höga ålder och det faktum att det gått lång tid sedan brottet begicks, för att döma honom till en lindrigare påföljd.

 

Foto: Henrik Montgomery/TT

Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

Felix Sjöberg

felix.sjoberg@alltomjuridik.se