Dyrt för arbetsgivaren att göra fel vid uppsägning

Det kostar att göra fel när man säger upp personal. Det blev ett företag som bland annat säljer läsglasögon nyligen varse. Företaget anställde hösten 2016 en kvinna som resande säljare, men avskedade henne i februari 2017. Kvinnan, som var sjukskriven vid tillfället, fick reda på att hon var avskedad genom att företaget skickade henne ett rekommenderat brev.

Kvinnan stämde senare företaget och begärde skadestånd för felaktigt avsked – bland annat för att företaget saknade grund för avsked och inte heller hade varslat samt för att avskedshandlingen inte uppfyllt vissa formella krav. Kvinnan begärde närmare 235 000 kronor i ekonomiskt skadestånd och 130 000 kronor i allmänt skadestånd för det felaktiga avskedet.

Företaget medger att avskedandet saknat laglig grund

Företaget har medgett att det inte funnits grund för avsked och hade redan i maj 2017 betalat ett skadestånd om 20 000 kronor till kvinnan med anledning av det felaktiga avskedandet. I tingsrätten medgav företaget att utge allmänt och ekonomiskt skadestånd om 30 000 kronor respektive drygt 8 500 kronor för det felaktiga avskedet. Enligt företaget har det dock funnits grund för uppsägning på grund av arbetsbrist – något som man menade att kvinnan själv varit medvållande till.

Enligt företaget har det dessutom funnit grund för uppsägning på grund av personliga skäl då kvinnan misskött sig och agerat illojalt.

Tingsrätten konstaterar att det framgår av bland annat en åberopad ekonomisk analys och intyg från företagets redovisningsbyrå att företaget efter att kvinnan anställdes fick bristande lönsamhet. Enligt domstolen är det visat att en säljare blev övertalig, och att kvinnan skulle ha skilts från sin tjänst även om det inte också förelegat personliga skäl. Därmed var arbetsbristen verklig och inte påhittad. Det har med andra ord funnits grund för uppsägning – även om det inte funnits grund för avsked.

Skadeståndet fastställs till närmare 100 000 kronor

Vad gäller det felaktiga avskedandet förpliktar tingsrätten företaget att dels utge 60 000 kronor i allmänt skadestånd för kränkning, dels 5 000 – utöver de 20 000 kronorna som betalades i maj 2017 – i skadestånd för den felaktiga besvärshänvisningen. Företaget ska också utge drygt 8 500 kronor i ekonomiskt skadestånd, vilket man också medgett.

__________________________________

Författare: Sophia Lindstedt, Allt om Juridik

Källa: Blendow Lexnova

Målnr: T 7903-17

Foto: Jessica Gow / SCANPIX