fbpx
 
17 februari, 2017

Arbetsförmedlingen tvingas betala 25 miljoner i skadestånd till IT-leverantör

Det kan stå dig dyrt att häva ett avtal om du inte har rätt till det. Det får Arbetsförmedlingen nu erfara sedan en nyligen avgjord dom slagit fast att myndigheten är skyldig att betala 25 miljoner kronor i skadestånd till en IT-leverantör för ett felaktigt hävt avtal.

Arbetsförmedlingen och IT-leverantören ingick två avtal 2012 om att skapa ett digitalt system för dokument- och ärendehantering samt arkivredovisning. Till en början gick samarbetet mycket bra, men allt eftersom tiden gick blev stämningen sämre.

IT-leverantören blev försenad, och en ny tidplan slogs fast. Det visade sig dock att tidplanen var svår att hålla trots att den blivit förlängd, och många fel rapporterades. I juni 2014 sade Arbetsförmedlingen upp avtalen med hänvisning till förseningar i leveranserna och till fel och brister i tjänsterna, och krävde samtidigt leverantören på 45 miljoner i skadestånd för återbetalning för tidigare betalningar, för viten och för ersättning för övriga kostnader.

Stockholms tingsrätt menar dock att Arbetsförmedlingen inte har rätt att häva avtalet. Istället går domstolen på leverantörens linje, och ger leverantören rätt till full ersättning för utestående betalningar, kommande tjänstleverans och tillkommande kostnader.

Domstolen anser att många av förseningarna har uppkommit på grund av att Arbetsförmedlingen själv inte har samarbetat så mycket som har krävts för att arbetet skulle kunna fortgå. I de avtal som upprättats har det funnits regler om hur en uppsägning av avtalen får ske. Enligt tingsrätten har IT-leverantören har vidtagit de åtgärder som ålegat bolaget enligt avtalet, medan Arbetsförmedlingen däremot inte har fullgjort sina åtaganden.

Det har heller inte funnits någon rätt till hävning enligt allmänna köprättsliga regler. Arbetsförmedlingen blir därför skadeståndsskyldig och ska betala leverantören för återstående jobb. Tingsrätten anser att sammanlagt 25 miljoner i skadestånd är rimligt.

Vad innebär detta i praktiken?

  • Många avtal reglerar hur dessa får sägas upp. Det är alltså upp till parterna att bestämma hur de vill reglera det. Finns det inga regler om uppsägning i avtalet kan allmänna köprättsliga regler ”träda in” istället, och då reglerar dessa förhållandet mellan parterna.

 

Foto:  TT

Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

ES_130x87

Ellen Sjöberg

ellen.sjoberg@alltomjuridik.se