Antalet asylsökande som kommer till Sverige kommer fortsätta att öka, enligt Migrationsverket. Myndigheten menar att samhället behöver förbättra beredskapen för att ta emot det stora antalet flyktingar. Främst handlar det om att lösa boendesituationen.
Mikael Ribbenvik, ställföreträdande generaldirektör på Migrationsverket, menar att det krävs långsiktighet och ett solidariskt ansvarstagande i arbetet med att ge personer som flyr undan våld och förföljelse ett bra mottagande.
– De ökade behoven är inte tillfälliga utan kommer sannolikt att prägla mottagandet under lång tid. Det ställer ökade krav på hela samhället i fråga om beredskap och planering, säger han.
Antalet människor som är på flykt i världen har inte varit så högt sedan andra världskriget. Den främsta orsaken är konflikter, bland annat kriget i Syrien. I dagsläget finns inget som talar för att drivkrafterna att lämna konfliktområdena skulle minska inom överskådlig tid. Antalet som söker sig till Europa och Sverige fortsätter sannolikt att vara stort under flera år framöver, enligt Migrationsverkets bedömningar.
Samtidigt finns en rad faktorer som skapar osäkerhet i bedömningen av hur många som söker asyl i Sverige. Det handlar inte bara om hur konflikterna utvecklar sig utan också om i vilken mån människor kan ta sig till Europa och Sverige.
I den nya prognosen räknar Migrationsverket med att antalet asylsökande i Sverige blir mellan 81 000 och 84 000 i år. Inför nästa år är osäkerheten större, men Migrationsverket räknar med samhället behöver ha beredskap för att ta emot mellan 80 000 och 105 000 asylsökande.
En av de största utmaningarna rör boendet för asylsökande.
Ungefär två tredjedelar av de asylsökande behöver hjälp med boende. Dagens brist på hyreslägenheter innebär att Migrationsverket nästan helt tvingas förlita sig till boenden i form av vandrarhem, campingstugor och liknande.
– Det är en lösning som inte är bra för någon. För kommunerna skapar det problem eftersom vi på grund av upphandlingsregler inte kan styra var boenden etableras och av sekretesskäl inte heller kan informera dem i förväg, säger Mikael Ribbenvik.
För kommuner och landsting handlar det bland annat om att planera för sjukvård, socialtjänst, barnomsorg och inte minst skola. I genomsnitt är omkring 18 procent av de asylsökande som är inskrivna i mottagningen barn i skolåldern.
Det behövs också ökad kapacitet i kommunerna att ta emot dem som får uppehållstillstånd. Idag fastnar många av dem i asylboendena i väntan på kommunplats.
– Det gör att vi inte kan frigöra plats åt nya asylsökande men framför allt innebär det att det tar längre tid för människor att komma in i samhället med boende och goda förutsättningar för etablering, säger Mikael Ribbenvik.
Enligt prognosen ökar också antalet barn som kommer utan vårdnadshavare. Vid utgången av året väntas 7 300 barn ha sökt asyl i Sverige – dubbelt så många som de två föregående åren. Nästa år väntas runt 8 000 ensamkommande barn. För att möta det ökade antalet asylsökande utökar Migrationsverket personalstyrkan och anställda arbetar skift. Men myndigheten varnar för att det kommer att ta tid att bygga upp kapaciteten och att väntetiderna för asylsökande därför kommer att öka.
Migrationsverket räknar med att dagens väntetid på fyra till fem månader kommer att förlängas till omkring tio månader – vilket också leder till längre vistelsetider i boendena.
Vad innebär detta i praktiken?
Foto: Vadim Ghirda/TT
Ebba Wigerström/Vanja Eriksson
