VD:n sålde sina egna aktier i bolaget till ett pris som i efterhand visade sig vara dubbelt så högt som det pris som två externa aktieägare fick i storaffären. Mellanskillnaden mellan “underpriset” och det verkliga värdet skulle av köparen betalas till VD:ns holdingbolag. De båda aktieägarna stämde VD:n på nästan 40 miljoner kronor men förlorade i tingsrätten och hovrätten. Högsta domstolen har nu beslutat att inte ta upp fallet.
Den 28 april år 2010 sålde de två männen – som båda ägde 15 procent – sina aktier i ett svenska bolag till ett norskt bolag. Priset för aktierna hade bestämts främst efter diskussioner med VD:n för det svenska bolaget som i sin tur hade fört förhandlingar med det norska bolaget.
Enligt de båda aktieägarna har de i efterhand förstått att deras aktier såldes till underpris eftersom andra aktieägare i samma bolag – som samtidigt sålde sina aktier till det norska bolaget – fick bättre betalt.
En av dessa aktieägare var bolagets egen VD som tillsammans med andra centrala personer i företaget ägde resten av de aktier som nu såldes. De båda männen anser att VD:n ska hållas ansvarig för den förlust som det påstådda underpriset har inneburit, och stämde därför VD:n på 19,7 miljoner kronor vardera vid Nacka tingsrätt.
Allt om Juridik har tidigare rapporterat om målet och att både tingsrätten friade VD:n från betalningsskyldighet. Detta då inget uppdragsavtal hade förelegat och att rätten inte ansåg att VD:ns handlande hade utgjort bedrägeri eller oredligt förfarande.
Domen överklagades senare till Svea hovrätt. Hovrätten konstaterade att VD:n i och för sig tagit på sig ett uppdrag att förhandla med det norska bolaget för männens räkning. Hovrätten ansåg dock inte att de båda männen har visat att VD:n brustit i sina förpliktelser mot dem – varför ingen betalningsskyldighet förelåg.
Männen dömdes även att betala VD:ns rättegångskostnader i hovrätten med drygt 900 000 kronor.
Målet överklagades senare till Högsta domstolen som alltså nu har beslutat att inte pröva fallet. Hovrättens dom står därför fast och VD:n undgår betalningsskyldighet.
Vad innebär detta i praktiken?
Foto: TT
Therese Åkerlund/Vanja Eriksson
