En man från Luleå begärde att få ut en lista med namnen på alla diarieförda handlingar som rörde ett massmedialt uppmärksammat styckmordsfall från Polismyndigheten i Norrbotten. Vid tidpunkten hade åtal väckts i målet.
Polisen beslutade att lämna ut innehållsförteckningen till förundersökningsprotokollet och innehållsförteckningen till den så kallade slasken. För en del av uppgifterna som ingick i slasken ansåg dock polisen att det rådde sekretess, varför en maskerad version av innehållsförteckningen gavs ut.
De maskerade uppgifterna utgjordes av namnen på hörda personer, bland annat vittnen och sakkunniga. Person- och faktauppgifter i till exempel beslag, bilder och tjänsteanteckningar hade också maskerats.
Mannen överklagade beslutet och yrkade att polisen skulle åläggas att ta fram utskrift med samtliga relevanta handlingar ur diariet med dess namn, diarienummer, beskrivning av handlingen samt datum och tid när handlingen diariefördes.
Mannen uppgav att det han hade fått ut inte var det som han begärt och att han fortfarande saknade en förteckning över samtliga dokument, bilder och filmer rörande fallet.
Kammarrätten konstaterar nu att slasken inte har följt med till domstolen utan förvaras hos polisen i den avslutade förundersökningen samt att åtalet vid tiden för begäran inte hade lett till lagakraftvunnen fällande dom.
Med hänsyn bland annat till att det i praxis öppnats upp för fortsatt sekretess även för nedlagda förundersökningar finner kammarrätten att den aktuella sekretessbestämmelsen inte ska tolkas som att även slasken blir offentlig i och med att åtal väcks och förundersökningen avslutats.
Det kan därför enligt kammarrätten antas att syftet med beslutande och förutsedda åtgärder skulle motverkas eller att den framtida verksamheten skulle skadas om uppgifterna i slaskförteckningen röjs, i vart fall före lagakraftvunnen brottmålsdom. Kammarrätten anser såldes att sekretess råder för uppgifterna.
Vidare finner kammarrätten att det inte står klart att uppgifterna i slaskförteckningen kan röjas utan skada eller men för den enskilde eller någon närstående. Sekretess råder således även med stöd av detta.
Med anledning av detta avslås överklagandet.
Vad innebär detta i praktiken?
Foto: TT
Eva Clasö/Vanja Eriksson
