En 42-årig bostadsrättsägare i Halmstad blir nu av med sitt hyreskontrakt i centrala Stockholm då hon anses sakna behov av den.
En kvinna hyrde sedan år 2003 en lägenhet i Stockholms innerstad.
Hyresvärden yrkade att avtalet skulle förklaras ha upphört den sista juni år 2013 och att kvinnan skulle åläggas att flytta. Som grund anfördes att hyresgästen saknade behov av lägenheten. Hyresvärden hävdade att kvinnan ägde en bostadsrätt i Halmstad och att hon var folkbokförd där sedan år 2009.
Kvinnan bestred yrkandet men medgav att hon bodde i Halmstad. Enligt henne hade hon dock planer på att flytta till lägenheten i Stockholm tillsammans med sin familj och så småningom sälja lägenheten i Halmstad.
Kvinnan hävdade också att hon försökte vara i lägenheten varje helg och att den var att betrakta som en komplementbostad för henne.
Hyresnämnden konstaterade att kvinnan inte hade lämnat annat än vaga och svävande uppgifter rörande avsikten att flytta till Stockholm. Hon hade heller inte kunnat ge några klara uppgifter om i vilken omfattning lägenheten användes.
Det som framkommit gav enligt nämnden inte stöd för att lägenheten skulle anses utgöra en nödvändig komplementbostad och att det skulle föreligga ett skyddsvärt behov av lägenheten. Ansökan bifölls därför.
Kvinnan överklagade och anförde att hon fått besked om att hon skulle få börja arbeta i Stockholm och att hon avsåg att flytta till lägenheten i Stockholm.
Hovrätten konstaterar nu att kvinnan inte har åberopat någon bevisning för att styrka sina påståenden och att hon inte förmått att styrka sin avsikt att flytta till prövningslägenheten.
Hovrätten avslår därför kvinnans överklagande.
Vad innebär detta i praktiken?
Foto: TT
Eva Clasö/Vanja Eriksson
