Skattemål kan ofta leda till en del filosofiska och existentiella juridiska bedömningar. Nu står det klart att en person som genomgått könsbyte från kvinna till man får registreras som pappa till ett barn.

Mannen hade först registrerats som barnets mor i och med att han fött barnet som kvinna. Efter att han genomgått en könskorrigering ville han få registreringen ändrad.

Skatteverket beslutade ändå att han skulle vara registrerad som barnets biologiska mor – inte dess far.

Mannen överklagade beslutet till förvaltningsrätten i Göteborg. Domstolen bedömde att Skatteverkets tolkning av reglerna inte skulle göras gällande.

Enligt domstolen är syftet med registreringen att upprätta ett register med korrekta och relevanta basuppgifter om en person. Att då byta en registrering ansåg inte förvaltningsrätten skulle strida mot registrets syfte.

Bedömningen gjordes i ljuset av Europadomstolens uttalanden. Domstolen i Strasbourg som bara ägnar sig åt mål rörande mänskliga rättigheter har nämligen fastslagit att staterna är skyldiga att erkänna ett könsbyte med full rättslig verkan.

I och med att den svenska lagstiftningen saknar ett könsneutralt begrepp i registret ansåg förvaltningsrätten att det var mest rimligt att mannen skulle registreras som barnets far.

Kammarrätten i Göteborg gjorde sedermera samma bedömning.

Vad innebär detta i praktiken?

• Juridiskt föräldraskap är inte samma sak som biologiskt föräldraskap. Europadomstolen har fastslagit att stater måste ge fullt genomslag i juridiken för könsbyten. På grund av detta ansåg de svenska domstolarna att de svenska reglerna tillät att registreringen ändrades. Det är viktigt att komma ihåg att detta inte nödvändigtvis speglar Skatteverkets officiella ståndpunkt eller enskilda personers värderingar, utan endast är ett uttryck för hur Skatteverket tolkat gällande lagstiftning. 

Foto: TT
Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

Nils Ivars/Eva Clasö

nils.ivars@alltomjuridik.se