Regeringen vill att statstjänstemän ska förstå de mänskliga rättigheterna bättre. Uppsala universitet (bilden) har nu fått i uppdrag att utbilda statsanställda.
Sveriges inträde i EU och Europarådet har inneburit stora förändringar på området mänskliga rättigheter. Sedan ett antal år tillbaka har EU en Stadga för mänskliga rättigheter, som alla medlemsstater måste följa. EU-domstolens domar trumfar svensk rätt, så Sverige måste vackert anpassa sig.
Tungviktaren på området mänskliga rättigheter är ändå Europadomstolen för mänskliga rättigheter, som hör ihop med Europarådet och Europakonventionen. För några år sedan uppdaterades den primära svenska grundlagen – regeringsformen – och Europakonventionen skrevs in som svensk lag. Det skrevs också in att svensk lag inte får strida mot konventionen. På så vis är konventionen numera ett slags mellanting mellan lag och grundlag i Sverige.
Den exakta klassificeringen är ganska ointressant om man inte rör sig inom juristkretsar, men effekten är tydlig: Under det senaste decenniet har Högsta domstolen flera gånger utvidgat möjligheten för enskilda att få skadestånd baserat på Europakonventionen.
Numera kan privatpersoner och företag kräva skadestånd från staten direkt med stöd från Europakonventionen. Tidigare krävdes stöd i vanlig svensk lag.
Just nu prövar HD om en enskild företagare kan kräva facket (alltså inte staten) på skadestånd för brott mot Europakonventionen. Läs artikeln här >>
Summa summarum: Mänskliga rättigheter har fått större praktisk betydelse i Sverige.
Utbildning behövs
När de mänskliga rättigheterna har fått större praktisk betydelse ökar givetvis kraven på att staten har koll på vad den får och inte får göra. I slutändan landar det på den enskilda handläggaren, polisbefälet, statstjänstemannen eller generaldirektören.
Nu har regeringen beslutat att låta Juridiska och Teologiska fakulteterna utbilda statsanställda i mänskliga rättigheter.
– Genom denna utbildning önskar vi befästa och fördjupa kunskaperna om grundvalarna för det offentliga uppdraget, rättsstaten och välfärdsstaten, säger Anna-Sara Lind, docent i offentlig rätt.
– Vi önskar ge offentligt anställda en möjlighet att reflektera över sitt uppdrag och få ökad kunskap om mänskliga rättigheter på ett sätt som aktivt anknyter till tjänstemannens vardag.
Konventionsåtaganden
Enligt regeringsbeslutet är syftet med uppdraget att myndigheternas personal ska ha tillräcklig kunskap om de mänskliga rättigheterna för att kunna känna igen situationer där rättighetsfrågor aktualiseras inom ramen för den egna yrkesutövningen.
Regeringen skriver att en viktig del av utbildningen handlar om hur konventionsåtaganden om bland annat barns rättigheter, rättigheter för personer med funktionsnedsättning, diskriminering, jämställdhet och de nationella minoriteterna rättigheter styr myndigheterna arbete.
Foto: David Naylor / Uppsala universitet
Nils Ivars/Ebba Wigerström
nils.ivars@alltomjuridik.se
