Offentlighetsprincipen är en av grundvalarna i vår demokrati. Syftet är att skapa transparens i det allmännas verksamhet, så att media – eller vem som helst – ska kunna granska makthavarna. Vad få känner till är att även universitet och högskolor räknas som myndigheter. En ny dom belyser att mail från en hedersdoktor till en dekan kan vara offentlig handling.

Det var en reporter på Sveriges Radio som kontaktade Lunds universitet och bad om att få ta del av ett e-postmeddelande som en dekan vid universitetet hade mottagit. (En dekan eller dekanus är en akademisk titel för fakultetschef). Mailet hade skickats från en extern hedersdoktor. Sveriges Radios reporter fick dock beskedet att mailet inte skulle lämnas ut.

Huvudregeln är att sådana handlingar som inkommer till en myndighet ska bli allmänna handlingar. Undantag görs om det finns en lagstadgad sekretessgrund som gör att myndigheten kan åberopa sekretess. I vissa fall omfattar bara sekretessen vissa uppgifter; i ett sådant läge ”maskeras” de känsliga uppgifterna och handlingen lämnas ut i övrigt. Allt detta regleras i lagstiftning.

I det här fallet åberopade Lunds universitet 19 kap 1 § offentlighets- och sekretesslagen. Den sekretessgrund som finns i denna paragraf handlar om att skydda de affärs- och ekonomiska intressen som ibland kan finnas även hos det allmänna. Om någon konkurrent kan tänkas dra fördel av att uppgiften röjs får den sekretessbeläggas.

Enligt universitetet innehöll meddelandet nämligen uppgifter om universitetets affärs- eller driftsförhållanden.

Kammarrätten i Göteborg konstaterar nu att den handling som reporterns begäran avser är ett e-postmeddelande från en kvinna som är hedersdoktor vid universitetet.

I meddelandet återger och svarar kvinnan på ett tidigare mottaget e-postmeddelande från dekanen. Texten är kortfattad och innehåller, förutom hälsningsfraser, endast uppgifter för vilka det uppenbart inte kan gälla sekretess enligt 19 kap. 1 § OSL.

Lunds universitet har därmed enligt kammarrätten inte haft fog för att vägra lämna ut e-postmeddelandet. Reporterns överklagande bifalls därför och handlingen lämnas ut.

Vad innebär detta i praktiken?

• Om du begär ut en handling från en myndighet, men blir nekad bör du kontrollera vilken sekretessgrund som åberopas. Du kan överklaga beslutet att sekretessbelägga till domstol, vilket inte är förenat med några extraordinära kostnader.

Foto: Emil Langvad/TT
Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

Nils Ivars / Eva Clasö, Lexnova

nils.ivars@alltomjuridik.se