Nyligen avslöjades ett försök till tretton så kallade lagfartskapningar i Sydsverige. Det är det mest omfattande försöket hittills där bedragare har försökt “kapa” andras fastigheter. Nu efterlyser Villaägarnas Riksförbund skarpa åtgärder för att skydda småhusägarna.
Lagfartskapning innebär att en bedragare ansöker om lagfart på en fastighet som någon annan äger. Om ansökan går igenom kan bedragaren lura banken på stora summor genom att belåna huset. För att få tillbaka den formella äganderätten till sitt eget hus kan den som blivit bestulen på lagfarten tvingas processa i rätten på egen bekostnad.
– Detta kan drabba vem som helst och dagens lagstiftning ger ett ihåligt skydd för småhusägarna, säger Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, som har följt frågan sedan år 2007.
– I medlemskapet hos Villaägarna följer visserligen en försäkring mot lagfartskapning men problemet bör motverkas vid källan. Idag underrättas den verklige ägaren om ägarbytet först efter fullbordat faktum. Då är skadan redan skedd.
I vissa fall måste småhusägaren hindra Kronofogdemyndigheten från att mäta ut fastigheten för lagfartskaparens skulder och dessutom övertyga Skatteverket om att det inte finns någon reavinst att deklarera.
– Ägaren borde informeras om att en ansökan om lagfart inkommit när den mottagits av Lantmäteriet. Då går det att reagera innan det är för sent.
– Det borde även gå att e-postprenumerera hos Lantmäteriet på ansökningar om lagfart för en viss fastighet. Då får man reda på lagfartskapningen även om bedragaren vittjar brevlådan, säger Ulf Stenberg.
Vad innebär detta i praktiken?
- Du som blivit av med lagfarten kan inte bara tvingas processa på egen bekostnad utan riskerar även att förlora äganderätten till själva huset. I dessa fall går dock staten in och ersätter husets värde, vilket är en trygghet för den enskilda fastighetsägaren.
Foto: Stefan Gustavsson/TT
Vanja Eriksson
