Den man som donerar spermier till insemination enligt de svenska lagreglerna i lagen om genetisk integritet (LGI) blir skyddad såtillvida att barnet eller mamman aldrig kan kräva att mannen blir juridisk förälder till barnet. Men om inseminationen gjorts utomlands, ja då blir läget ett annat.
Fram till alldeles nyligen fick inte ensamstående kvinnor insemineras i Sverige. Det fanns nämligen ett krav på att kvinnan skulle vara gift eller sambo. Detta krav syftade till att kvinnans respektive skulle ta på sig rollen som den andra föräldern till barnet. Man ville helt enkelt tillförsäkra barnet rätten till två föräldrar.
Lagstiftningen ändrades den 1 april, vilket nu möjliggör för ensamstående kvinnor att insemineras på svenska kliniker. Barnet får därmed bara en juridisk förälder.
Tidigare tvingades därför många ensamstående kvinnor söka sig utomlands för att kunna insemineras – och då reste många till Danmark.
Treåring väckte talan mot 50-årig man
Nyligen avgjorde Svea hovrätt en intressant dom gällande fastställande av faderskap för en nu treårig pojke.
Pojken väckte talan vid Västerås tingsrätt mot en man i 50-årsåldern och begärde att domstolen skulle fastställa att mannen var pojkens far.
Det kan tyckas märkligt att en treårig pojke kan driva en process av det här slaget, men i praktiken fördes pojkens talan av hans vårdnadshavare (mamman) i samråd med Individ- och Familjenämnden i Västerås.
Genom ett anonymt tips hade mannen identifierats som tänkbar far till barnet. Mot bakgrund av detta påbörjades en faderskapsutredning gällande den utpekade mannen och en DNA-undersökning genomfördes, mot mannens vilja.
DNA-undersökningen gav träff. Det kunde enligt Rättsmedicinalverket fastslås att det var 99,999 % sannolikhet att 50-åringen var pojkens biologiska far. Frågan var bara hur mannen blivit pojkens biologiska far.
Olika versioner kring hur inseminationen gick till
Mamman hävdade att hon hade blivit gravid genom en så kallad heminsemination. Hon hade hittat donatorn via en internetsida och 50-åringen hade träffats på en offentlig plats där överlämnandet av sperma hade skett.
Mannen menade däremot att han och kvinnan aldrig hade träffats, men att han hade donerat sperma till både svenska och danska kliniker. Han hävdade att kvinnan hade besökt kliniker i Danmark och att det därför är fullt möjligt att hon blivit inseminerad med hans sperma genom en dansk klinik.
Mannen anförde vidare att han därigenom som spermadonator varken har rättigheter eller skyldigheter gentemot de barn som han gett upphov till. Han anförde inför domstolen att om ”seriösa spermadonatorer riskerar stämning och rättsgenetiska undersökningar så kan det komma att bli stor brist på donatorer framöver”.
Domstolarna: svenska lagen skyddar inte mannen
Trots att historierna gått isär kring hur inseminationen gått till valde Västerås tingsrätt att inte ta ställning i den frågan. Enligt tingsrätten spelade det nämligen ingen roll.
Tingsrätten konstaterade nämligen att det stod klart att inseminationen i vart fall inte hade följt de regler som ställs upp i den svenska lagen om genetisk integritet (LGI), som bland annat föreskriver att inseminationen måste ske på ett svenskt offentligt finansierat sjukhus under översyn av specialistläkare.
Eftersom så inte skett erhåller inte mannen det rättsliga ”skydd” som inträder när inseminationen gjorts enligt LGI-reglerna. Om LGI följts är en domstol förhindrad att fastställa faderskapet för en donator.
I detta fall konstaterade tingsrätten kort att en utländsk insemination inte ger skydd enligt de svenska reglerna och att det därmed inte fanns något hinder mot att tilldela mannen det rättsliga faderskapet.
Efter att mannen överklagat domen instämmer nu Svea hovrätt i tingsrättens bedömning och mannen blir därmed barnets juridiska far, såvida inte Högsta domstolen skulle pröva målet och göra en annan bedömning. Det är dock mycket sällan Högsta domstolen ger prövningstillstånd.
Att bli juridisk förälder innebär för mannen att mamman kan ha rätt till underhåll, givet att hon fortsatt ska ha barnets vårdnad. Dessutom kommer barnet ha rätt till arv från sin pappa, vilket inte varit fallet om mannen enbart varit biologisk förälder. Som förälder kan man nämligen inte göra sina barn arvlösa enligt svensk rätt.
Vilka krav ställer lagen upp?
För att donera spermier enligt LGI-reglerna – och därmed bli ”skyddad” från en sådan faderskapstalan som den här artikeln beskrivits måste ett antal krav uppfyllas. Här följer en sammanfattning av de kriterier LGI ställer upp:
Foto: Malin Hoelstad/TT
Nils Ivars
nils.ivars@alltomjuridik.se
