Slöt avtal i Iran, flyttade till Sverige - vilka regler gäller?

12/03/2015

Slöt avtal i Iran, flyttade till Sverige
– vilka regler gäller?

Ett par med ursprung i Iran gifte sig i Iran 2006, där de avtalade om en så kallad “brudgåva” – men när paret flyttat till Sverige uppstod tvist. Skulle svensk eller iransk rätt tillämpas på avtalet.

I äktenskapskontraktet ingick avtal om så kallad mahr, muslimsk brudgåva, bestående av bland annat 700 guldmynt av typen Bahar Azadi. Mannen flyttade senare till Sverige, där kvinnan redan var bosatt. Paret skilde sig i januari 2008.

Kvinnan yrkade i Umeå tingsrätt att mannen skulle tvingasatt betala värdet av de 700 guldmynten i svenska kronor till henne. Kvinnan hävdade att iransk rätt var tillämplig på avtalet, medan mannen påstod att svensk rätt skulle tillämpas.Tingsrätten beslöt att avgöra lagvalsfrågan genom en så kallad “mellandom” och fann sammanfattningsvis att svensk lag skulle tillämpas på avtalet.

Hovrätten för Övre Norrland konstaterar nu att avtalet om mahr antingen kan ses som ett eget rättsinstitut utan motsvarighet i svensk rätt, vilket medför att iransk rätt är tillämplig – eller som en äktenskapsrättslig reglering av makarnas förmögenhetsförhållanden.

Enligt lagen om internationella frågor rörande makars och sambors förmögenhetsförhållanden kan makarna avtala om vilket lands lag som ska vara tillämplig. I äktenskapskontraktet anges en rad olika villkor och administrativa tillvägagångssätt som enligt hovrätten hänvisar till iransk lag. Vidare ingicks äktenskapet i Iran, enligt iranska lagar och traditioner.

Hovrätten finner därför att äktenskapskontraktet måste anses innefatta ett avtal om att iransk lag ska tillämpas på makarnas förmögenhetsförhållanden. Iransk lag är därför tillämplig oavsett om avtalet om mahr ska ses som ett eget rättsinstitut eller som en äktenskapsrättslig reglering av makarnas förmögenhetsförhållanden. Hovrätten ändrar därför tingsrättens dom.

Vad innebär detta i praktiken?

En del av den s.k. avtalsfriheten innebär att parterna ofta i avtalet kan reglera vilket lands lagar som ska tillämpas på avtalet. Om inget uttryckligen har skrivits blir det upp till domstolen att tolka avtalet och bedöma vad parterna tros ha syftat med avtalet och vad parterna hypotetiskt velat. Observera att alla avtalsformer inte ger denna valfrihet.
Du kan också i regel avtala om hur en eventuell tvist rörande avtalet ska lösas – i vilken domstol eller genom skiljeförfarande eller annan alternativ tvistelösning.
Det är viktigt att komma ihåg att bara för att du avtalat om att exempelvis nederländsk lag ska tillämpas på ert avtal, medför inte det att avtalet får ha ett innehåll som strider mot svenska regler. Det är exempelvis inte tillåtet att skriva ett köpeavtal om narkotika och slippa straff genom att hävda att avtalet gäller under nederländsk rätt. Svenska lagar om narkotika gäller alltid i Sverige, men hur avtalet ska tolkas och hur tvisten ska lösas avgörs enligt nederländsk rätt.

Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova
Foto: TT