fbpx
 
16 maj, 2014

Polisen kräver tillgång till uppgifter

Polisen kommer med ny kritik mot EU-domstolens ogiltigförklarande av EU:s datalagringsdirektiv och kräver fortsatt tillgång till svenska data- och teleoperatörers information.

Polisen skriver på sin hemsida att ”för utredningar av grova våldsbrott och mord är tillgång till trafikuppgifter från telefoni- och internetleverantörer ofta helt avgörande”. Enligt polisen är tillgången till denna information också viktig för att bekämpa samhällshotande och grov organiserad brottslighet.

Rikspolisstyrelsen och Rikskriminalpolisen anser nu – trots EU-domstolens ogiltigförklarande av direktivet – att den svenska lagen som bygger på direktivet på detta område ska fortsätta att tillämpas i Sverige.

Rikspolischefen Bengt Svenson och rikskriminalchefen Henrik Malmquist skriver i en debattartikel som publiceras i Svenska Dagbladet att:

”Om polisen förlorar tillgång till och befogenhet att begära ut information från telefoni- och internetleverantörer kommer det brottsbekämpande arbetet försvåras avsevärt, gärningsmän komma undan och brottsoffer gå miste om upprättelse.”

De fortsätter:

”Flera telefoni- och internetleverantörer har dessvärre på grund av EU-domstolens ogiltigförklarande av direktivet vägrat tillhandahålla uppgifter till polisen och därmed förhindrat utredningar av grov brottslighet. Samtidigt är vår uppfattning att tillsynsmyndigheten Post- och telestyrelsen inte fullgjort sitt ansvar, genom att inte vidta åtgärder mot leverantörer som inte följer lagen.”

Datalagringsdirektivet från 2006 innebär en skyldighet för privata aktörer som teleoperatörer att lagra uppgifter om kommunikation via bland annat telefon, SMS och e-post i minst sex månader och högst två år. Dessa uppgifter har sedan kunnat begäras ut av bland annat polis och åklagare.

Direktivet ogiltigförklarades av EU-domstolen i april i år med motiveringen att de allvarliga kränkningar av den personliga integriteten och rätten till privatliv som lagen innebar inte kunde anses stå i proportion till syftet. Domstolen påpekade bland annat att direktivet inte är tillräckligt avgränsat och att det saknades skydd för att uppgifterna som lagrats används till ett annat syfte än det som avsetts.

Vad innebär detta i praktiken?

  • Hur ogiltighetsförklarandet kommer att påverka de svenska reglerna återstår ännu att se. Allt om Juridik kommer givetvis att hålla koll på samtliga turer i ärendet.

 

Foto: TT

Ebba Wigerström/Vanja Eriksson

vanja.eriksson@blendow.se