En styrelseledamot för ett byggföretag blir personligen betalningsansvarig gentemot en beställare, eftersom företaget utfört en bristfällig entreprenad efter att företaget haft kritisk kapitalbrist och sedan blivit försatt i konkurs.

En privatperson som hade kontrakterat en entreprenör för att bl.a. bygga en utomhuspool i anslutning till sin bostad stämde företagets enda styrelseledamot personligen efter att poolen visat sig vara undermåligt byggd.

Kvinnan som låtit bygga poolen pekade på ett antal fel i såväl poolens kakelsättning som rörläggning, och menade att kostnaden för att färdigställa bygget uppgick till åtminstone 900 000 kronor. Hon kunde också visa på ett besiktningsutlåtande som visade att bygget av poolen inte var fackmässigt utfört.

Problemet i skadeståndsfrågan var att byggföretaget vid tiden för skadeståndstalan var försatt i konkurs. Kvinnan menade att styrelseledamoten hade underlåtit att agera på sin skyldighet att vid risk för konkurs upprätta en kontrollbalansräkning, och att han därför skulle anses vara personligen skadeståndsskyldig.

Entreprenadföretaget medgav att poolbygget i viss mån var bristfälligt, men inte i den omfattning som beställaren påstod. Företaget bestred också att dess aktiekapital skulle varit till hälften förbrukat när entreprenadavtalet ingicks, vilket innebär att styrelseledamoten enligt företaget inte skulle bli personligt betalningsansvarig.

Avseende felet i poolen konstaterar nu tingsrätten att frågan ska bedömas utifrån konsumentskyddslagstiftningen. Med hänsyn till uttalanden av en besiktningsman, entreprenadens kontrollansvarige samt parterna, anser domstolen att det inte kan råda något tvivel om att poolen byggts med bristande fackmässighet och därför är felaktig.

Med stöd i företagets förvaltningsberättelse och uttalanden av konkursförvaltaren finner tingsrätten att befarad kapitalbrist inträdde innan företaget påbörjade poolbygget. Eftersom styrelseledamoten i övrigt verkat ha god koll på ekonomin i företaget måste han enligt domstolen haft insikt om risken för kapitalbrist vid detta tillfälle, och han upprättade ändå inte någon kontrollbalansräkning. Därför ska han anses personligt ansvarig för bolagets skuld, och är alltså skyldig att betala 900 000 kronor till beställaren.

Vad betyder detta i praktiken?

Regleringen av aktiebolag bygger på tanken om begränsat ansvar, dvs. att aktieägare och företrädare inte ska kunna hållas ansvariga för bolagets förpliktelser. Vissa undantag finns från detta, bland annat för styrelseledamöter i situationer av befarad kapitalbrist. När det finns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, är styrelsen är skyldig att utreda situationen genom att upprätta en kontrollbalansräkning. En styrelseledamot som underlåter detta eller därefter nödvändiga åtgärder blir solidariskt betalningsansvarig med bolaget för förpliktelser som uppkommer efter den befarade kapitalbristen inträdde.

__________________________________

Författare: Tobias Adolfsson, Allt om Juridik

Källa: Blendow Lexnova

Foto: Christine Olsson / TT