fbpx
 
13 december, 2016

Överklagandetiden hade gått ut – HD godkänner ändå bygglovsöverklagande

Ett bygglovsbeslut ska överklagas inom tre veckor. En man och en kvinna i Stockholm som överklagade ett bygglovsbeslut en månad efter att beslutet kungjordes får nu rätt i Högsta domstolen och tillåts överklaga – trots att tidsfristen löpt ut.

Det var Stadsbyggnadsnämnden i Stockholms stad som i november 2015 beslutade att ge bygglov för en tillbyggnad på ett bostadshus.

Bygglovsbeslut kan överklagas av grannar och andra berörda. De som inte blir personligen delgivna bygglovsbeslutet får istället hålla utkik i Post- och Inrikes Tidningar, som ges ut av Bolagsverket. Där finns nämligen kungörelser över bland annat meddelade bygglov.

I det här fallet hade bygglovsbeslutet kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar den 11 november. Från den dagen har man tre veckor på sig att överklaga beslutet, förutsatt att man är en sådan part som har rätt att överklaga (typiskt sett grannar).

Överklagade för sent

En man och en kvinna skickade in sitt överklagande av bygglovet den 11 december, alltså en månad efter att bygglovet kungjorts. Stadsbyggnadsnämnden avvisade därför överklagandet, i och med att överklagandetiden hade löpt ut.

I det läget valde mannen och kvinnan och göra en ansökan om så kallat ”återställande av försutten tid”. Ett återställande av försutten tid är ett så kallat extraordinärt rättsmedel som innebär att en part exempelvis får rätt att överklaga trots att överklagandefristen har löpt ut och avgörande vunnit laga kraft.

I det här fallet hamnade frågan på Högsta domstolens bord.

Fick felaktig information från nämnden

Att få en försutten tid återställd kräver speciella skäl, såsom att myndigheten har agerat otydligt och att personen av den anledningen missförstått när överklagandefristen löpte ut.

Mannen och kvinnan framhöll att det i underrättelsen från nämnden inte hade funnits någon besvärshänvisning, alltså en instruktion om hur beslutet kunde överklagas. De hade därför tagit kontakt med en tjänsteman på nämnden, som muntligen förklarade att bygglovsärendet hade handlagts felaktigt eftersom de inte hade fått en besvärshänvisning. Tjänstemannen berättade också att sista dag att överklaga var den 14 december.

Mannen och kvinnan skickade senare ett e-postmeddelande till en annan tjänsteman på nämnden för att försäkra sig om att de hade förstått situationen rätt. Denna tjänsteman ringde då upp och förklarade att ärendet inte alls hade varit felaktigt handlagt. Tjänstemannen nämnde dock inte att den sista dagen för överklagande inte alls var den 14 december, såsom mannen och kvinnan tidigare hade fått information om.

HD: ”Måste kunna förlita sig på att uppgifterna är riktiga”

Mannen och kvinnans version av händelsen kunde inte bekräftas av stadsbyggnadsnämnden, men inte heller motbevisas. Tjänstemannen som tog emot det första samtalet mindes inte vad som hade sagts och nämnden hade inför HD inte kommenterat e-postmeddelandet eller det andra telefonsamtalet.

Sammantaget anser därför HD att utredningen bevisar att makarna hade fått felaktig information från nämnden.

HD skriver: ”En enskild som har fått information [från en myndighet, reds. anm.] måste kunna förlita sig på att uppgifterna är riktiga.”

HD anser att mannen och kvinnan har gjort så mycket som kan krävas av dem i den aktuella situationen, men att den missvisande informationen gjort att de inte lyckats överklaga i rätt tid.

Därför anser HD att den försuttna tiden ska återställas. Paret får därför rätt att överklaga – därmed inte sagt att överklagandet nödvändigtvis vinner framgång.

Vad innebär detta i praktiken?

 

Är du intresserad av att testa dina kunskaper i processrätt? Klicka här!

 

Foto: Dagens Juridik

Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

Nils1.3

Nils Ivars

nils.ivars@alltomjuridik.se