9 september, 2016

Misstänkt mutbrott hinder för taxilegitimation

Trots att man enbart är misstänkt för ett brott så kan man drabbas av missgynnande myndighetsbeslut. Detta hände en man från Göteborg som fick avslag på sin ansökan om taxiförarlegitimation för att han misstänktes ha försökt muta sin provförrättare under ett körprov.

En man hemmahörande i Göteborg fick avslag på sin ansökan om taxiförarlegitimation av Transportstyrelsen. Mannen ansågs vara olämplig på grund av bristande laglydnad. Beslutet grundade sig på att mannen var misstänkt för att ha försökt muta Trafikverkets provförrättare.

Av polisanmälan mot mannen framgår att han blev underkänd vid sitt körprov för taxiförarlegitimation. På grund av detta så ska mannen ha försökt erbjuda trafikinspektören pengar för att se mellan fingrarna.

Mannen överklagade Transportstyrelsens beslut till Förvaltningsrätten i Göteborg. Där anförde han att han inte hade begått något brott utan att misstankarna mot honom var grundlösa. Mannens förklaring är att provförrättaren troligen har misstolkat något som han sagt under provturen. Utöver detta så underströk mannen att han aldrig hade varit dömd eller misstänkt för något brott tidigare och att taxiförarlegitimationen var hans möjlighet att försörja sig och vara en del av samhället.

Förvaltningsrätten konstaterar i sin dom att taxitrafiklagen uppställer ett krav på laglydnad för taxiförarlegitimation. Detta krav finns bland annat på grund av den utsatta ställning som taxikunder har i förhållande till taxiföraren, och att taxitransporter i stor utsträckning utnyttjas av passagerartyper som är särskilt beroende av förarens ärlighet och pålitlighet. Därför anser förvaltningsrätten att det bör räcka med en misstanke om brottslighet för att mannen ska kunna nekas taxiförarlegitimation. Med anledning av detta och att mannen förekom i Rikspolisstyrelsens misstankeregister på grund av misstanke om mutbrott avslogs mannens överklagande.

För mannen får detta följden att Trafikverkets ursprungliga beslut kvarstår.

Vad innebär detta i praktiken?

  • Även den som enbart är misstänkt för brott och därför exempelvis hamnat i Rikspolisstyrelsens misstankeregister kan drabbas av missgynnande myndighetsbeslut.
  • Uppgifter om enskilda i misstankeregistret ska dock tas bort om till exempel förundersökningen eller åtalet rörande det misstänkta brottet har lagts ned eller en domstol meddelat dom på grund av misstanken.

 

Foto: Hasse Holmberg/TT

Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

Simon stor

Simon Mellin

simon.mellin@alltomjuridik.se