EU har antagit en förordning som ska göra det lättare att driva in fordringar över gränserna inom EU. Nu föreslår regeringen kompletterande lagändringar i svensk lag för att göra möjligheterna till indrivning mer effektiva.
2014 antog EU den så kallade kvarstadsförordningen. Förordningen, som blir direkt gällande i svensk rätt och inte i sig behöver implementeras, skapade ett gemensamt regelverk för kvarstad på bankmedel för gränsöverskridande fordringar.
Jaha? Och vad betyder ”kvarstad” tänker du kanske nu? – Kvarstad är en exekutionsåtgärd som i grunden går ut på att domstolen med tvång ställer en säkerhet för en fordring.
Det handlar ofta om att den som i en tvist vill ha pengar (käranden) yrkar att domstolen ska besluta om kvarstad för gäldenären (svaranden). Om kvarstad beslutas förlorar gäldenären förfoganderätten över en viss egendom, som på så vis gör att fordringsägaren får säkerhet för sin fordran.
Kvarstad kan alltså beslutas innan själva tvisten har nått en dom i domstolen. Man kallar detta för ett intermistiskt beslut och effekten blir att käranden får en säkerhet för sin fordran – om domstolen i ett senare skede dömer till kärandens fördel.
Det finns dock ett antal krav för att det ska bli ett kvarstadsbeslut.
För att få kvarstad fordras att käranden
- yrkar kvarstad (alltså: begär att domstolen beslutar om kvarstad)
- visar sannolika skäl för att han eller hon har en fordran mot den som är svarande.
- kan göra troligt att svaranden avser att skaffa undan egendom och på så sätt undandra sig att betala.
Man brukar prata om att det ska vara ”fara i dröjsmål”. Om inte kvarstad beslutas så finns en risk att svaranden kommer se till att han eller hon inte kan betala i ett senare skede.
Vad innebär då EU-förordningen?
När en fordran är gränsöverskridande blir det svårare. Kronofogden kan inte klampa in hos en gäldenär utanför Sverige. Samtidigt finns ett behov av att säkerställa att fordringar faktiskt kan drivas in, även då de är internationella.
Med bakgrund av detta antogs alltså EU:s kvarstadsförordning. Förordningen börjar gälla i Sverige den 1 januari 2017. De lagändringar som regeringen föreslår är alltså av kompletterande karaktär. Förordningen blir giltig oavsett lagändringarna.
Förordningen anger bland annat att Ett beslut om kvarstad som meddelas med stöd av kvarstadsförordningen ska erkännas och verkställas i en annan medlemsstat utan att det krävs någon verkställbarhetsförklaring och utan att det finns någon möjlighet att invända mot erkännandet (artikel 22).
Detta innebär helt enkelt att om kvarstad beslutas i Sverige, så är finska myndigheter skyldiga att bidra till verkställigheten,
”Genom förordningen avskaffas alltså de mellanliggande förfaranden som annars är nödvändiga för att ett interimistiskt beslut om kvarstad ska kunna erkännas och verkställas i andra medlemsstater” skriver regeringen i sin Lagrådsremiss.
Lagförslagen kompletterar
Bland annat framgår av de framtagna lagförslagen att Kronofogden ska bli ansvarig myndighet för att hantera själva indrivningen och att banker ska vara skyldiga att uppge om en gäldenär har ett konto hos banken.
Detta i syfte att förordningen ska kunna efterlevas.
Vad innebär detta i praktiken?
- Eftersom EU-samarbetet syftar till att skapa en inre marknad med fri rörlighet för varor, tjänster, människor och kapital så krävs också att det finns ett effektivt rättssystem för att möjliggöra sådan handel. Att det snart blir enklare att driva in fordringar utomlands skapar större säkerheter och minskar riskerna med att handla internationellt.
Nils Ivars
nils.ivars@alltomjuridik.se