fbpx
 
28 augusti, 2017

Kvinna slipper betala för bergvärme som make beställt – fullmakt inte bevisad

Ett VVS-bolag installerade en bergvärmeanläggning åt en kvinna efter en överenskommelse med hennes make. När betalningen uteblev stämde bolaget kvinnan. Bolaget förlorar nu målet i hovrätten, eftersom det inte anses föreligga något avtal mellan bolaget och kvinnan. Anledningen? Det är inte bevisat att mannen har haft fullmakt att ingå avtal för kvinnans räkning.

Vid årsskiftet 2011/12 installerade ett VVS-bolag i Överkalix en bergvärmeanläggning på åt en kvinna på hennes fastighet. Avtalet om installationen ingicks muntligt under hösten 2011 mellan kvinnans make och en företrädare för VVS-bolaget. Fakturan på drygt 230 000 kronor har dock lämnats obetald, varför bolaget stämde kvinnan vid Haparanda tingsrätt.

Bolaget hävdade att det var kvinnan som var den egentliga beställaren, och att maken agerat på en fullmakt från henne. Bolaget stödde sig bland annat på att kvinnan tagit emot orderbekräftelse och faktura på arbetena utan att reagera, och att hon tidigare betalat arbeten på fastigheten som maken beställt.

Kvinnan påstod däremot att hon aldrig varit part i avtalet, och att hon därför inte var skyldig att betala för installationen. 

Bolaget har bevisbördan för att kvinnan ingått avtal

När någon påstår att det finns ett avtal mellan två parter är det den som påstår det som har bevisbördan för det, någonting som tingsrätten påtalar i sin dom. Eftersom bolaget hävdade att de ingått ett avtal med kvinnan var de alltså tvungna att styrka detta. Bolaget påstod inte att kvinnan gett sin make någon uttrycklig fullmakt, utan menade att den istället ”växt fram” genom ett flertal omständigheter.

Tingsrätten påpekade att sådana typer av fullmakter främst är avsedda för kommersiella sammanhang, och att man bör vara ”ytterst försiktig” med att applicera reglerna till en enskild konsuments nackdel. Det kunde heller inte sägas att maken under lång tid eller vid upprepade tillfällen haft tillstånd att agera för kvinnans räkning. Tingsrätten gick därför på kvinnans linje och avslog bolagets begäran om betalning. 

Förlorar även i hovrätten

Bolaget överklagade till Hovrätten för Övre Norrland, som i likhet med tingsrätten inte anser att bolagets lyckats bevisa att det haft ett avtal med kvinnan. Förutom att bolaget alltså går miste om betalningen för installationen åläggs bolaget också att ersätta kvinnans rättegångskostnader vilka uppgår till drygt 120 000 kronor.

Vad innebär detta i praktiken?

  • Den som påstår att ett avtal alls finns, eller att avtalet har ett visst innehåll, har bevisbördan för sitt påstående. Därför är det ofta motiverat att vara överdrivet tydlig då avtalet ingås. Även om bolaget antagit att de hade ett avtal med kvinnan fick de klä skott för att det aldrig nedtecknats på ett tydligt sätt.
  • I domarna berördes även frågan om kvinnan skulle vara betalningsskyldig med anledning av att hon gjort en så kallad obehörig vinst. Det är ett omtvistat begrepp som saknar en klar och tydlig definition, men som går ut på att en part har gjort vinst på en annan parts bekostnad utan stöd i lag eller avtal. Det är mycket ovanligt att domstolar gör bedömningen att någon är betalningsskyldig enligt principen om obehörig vinst. 

 

Foto: Henrik Montgomery/TT

Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

Felix Sjöberg

felix.sjoberg@alltomjuridik.se