Sverige anses inte sällan vara ett föredöme inom frågor gällande mänskliga rättigheter, men även solen har fläckar, för att använda en klichéartad metafor. I en ny rapport riktas skarp kritik mot Sverige för behandlingen av frihetsberövade hos polisen, i häkten och i fängelser.
Europarådet är en mellanstatlig organisation som Sverige är ansluten till. Ibland förväxlas Europarådet med Europeiska rådet och Europeiska unionens råd.
Europeiska rådet är ett EU-organ som består av alla medlemsländernas stats- eller regeringschefer, samt EU-kommissionens ordförande. Man kan säga att Europeiska rådet är det högsta organet i EU.
Europeiska unionens råd kallas ofta ministerrådet och är ett EU-organ som består av ministrar från respektive medlemsstat. Beroende på vad frågan gäller deltar olika ministrar. Det blir helt enkelt ett råd av exempelvis alla miljöministrar, alla justitieministrar eller alla finansministrar.
Europarådet har däremot ingenting att göra med EU. Europarådet är en helt annan organisation, som faktiskt innehar fler medlemsländer än EU. Bland annat är Ryssland och Turkiet medlemmar. Europarådets flaggskepp är Europakonventionen för mänskliga rättigheter (EKMR) och Europadomstolen i Strasbourg som tolkar konventionen och fäller stater om de brutit mot reglerna i EKMR.
Europarådets kommitté mot tortyr (CPT) riktar nu skarp kritik mot Sverige. Sverige har tidigare fått utstå kritik för bland annat långa häktningstider. Häktning är i princip samma sak som fängelse, men utan att den häktade ännu är formellt dömd. Det förekommer ibland att personer sitter häktade i flera månader för att senare frias. Även om staten betalar ut skadestånd i sådana fall har häktningen trots allt inneburit att en person suttit oskyldigt frihetsberövad under lång tid.
Nu riktas också kritik mot hur de frihetsberövade behandlas under själva frihetsberövandet. CPT uppmanar Sverige att ”radikalt förbättra” de häktades möjligheter till aktiviteter, deras tillgång till kvalificera sjukvård och rätten att kunna informera släktingar om sin situation.
Det riktas även kritik mot att restriktioner mot häktade används alldeles för ofta i Sverige. CPT skriver:
”Trots 24 år av ständig dialog mellan CPT och de svenska myndigheterna när det gäller det utbredda användandet av restriktioner för häktade finns det inga riktiga tecken på framsteg”.
Kommittén uppmanar dessutom de svenska myndigheterna att vidta effektiva åtgärder för att se till att alla personer som grips av polisen får fullständig information om sina grundläggande rättigheter på ett språk som de förstår.
Regeringen tillsatte sommaren 2015 en utredning som ska se över vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att begränsa häktestiderna och restriktionerna och för att motverka isoleringen av häktade.
Uppdraget ska redovisas i slutet av sommaren 2016.
Vad innebär detta i praktiken?
Foto: Annakarin Drugge/TT
Nils Ivars / Anna Wetterqvist, Dagens Juridik
nils.ivars@alltomjuridik.se
