I en färsk lagrådsremiss föreslås att kraven på nämndemän ska skärpas, samt att det ska bli lättare att entlediga nämndemän som anses olämpliga. Men både Advokatsamfundet och Jusek hade helst sett att nämndemännen helt togs bort från de högre rättsinstanserna.
Advokatsamfundet hade velat att regeringen föreslog mer långtgående åtgärder och inte gått emot omfattande delar av Nämndemannautredningens förslag.
– Det är beklagligt att man valt att inte lyssna på utredningen och det med undantag från nämndemannaintressen samstämmiga remissutfallet, säger Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg.
Regeringen har därför i dag beslutat att inhämta Lagrådets åsikter om ett lagförslag som ”syftar till att säkerställa varje nämndemans lämplighet och kompetens för uppdraget”. Samtidigt får Statskontoret i uppdrag av regeringen att undersöka konsekvenserna av ett förändrat rekryteringsförfarande för nämndemän.
Lagförslaget innebär att kravet på lämplighet för nämndemannauppdraget skärps. Enligt förslaget blir det en uppgift för domstolen att kontrollera varje vald nämndemans laglydnad genom utdrag ur belastningsregistret. Dessutom föreslås konkursfrihet som ett behörighetskrav för nämndemän. Det ska också bli lättare för domstolen att kunna entlediga en nämndeman som genom brott eller på annat sätt har visat sig olämplig för uppdraget. Samtidigt ska obligatorisk utbildning införas i jävs- och sekretessfrågor för att höja kompetensen hos nämndemännen.
Regeringen föreslår också att val av nämndemän ska hållas vid en annan tidpunkt än i anslutning till val till kommun- och landstingsfullmäktige för att det ska vara tydligt att nämndemannauppdraget inte är ett politiskt uppdrag.
Både Jusek och Advokatsamfundet anser emellertid att dessa förändringar är otillräckliga. Nämndemannautredningen hade föreslagit mer långtgående reformer, som exempelvis att avskaffa nämndemännen i hovrätterna och kammarrätterna.
– Nämndemännen kan ha en roll att fylla i mål där domstolens avgörande bygger på rena bedömningsfrågor, vilket sker i tingsrätten. Hovrättsprocessen är numera något förändrad, vilket gör det svårare att motivera nämndemännens deltagande där, säger Elisabeth Åberg, Juseks rättspolitiska samordnare.
Jusek välkomnar regeringens förslag på högre krav på nämndemännen och att det införs en obligatorisk utbildning men anser att det är synd att nämndemännen inte tas bort i överrätterna.
Nämndemannautredningen föreslog också att antalet nämndemän i tingsrätterna och förvaltningsrätterna minskas från tre till två. Dessutom föreslogs att det skulle vara möjligt för tingsrätterna att döma i brottmål vid brott med en straffskalan lägre än fängelse i två år med en ensam juristdomare utan nämndemän. Även dessa förslag ställer sig Jusek bakom.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 september i år.
Illustration: TT
Ebba Wigerström/Vanja Eriksson
