En frisörsalong i Malmö hade ett erbjudande om rabatterat pris för att bli klippt av en nyutbildad frisör. En somalisk kvinna med s.k. afrohår som ville nyttja erbjudandet hänvisades vid ett besök att klippa sig hos en dyrare specialist på sådant hår. Kvinnan kände sig diskriminerad och stämde salongen, men tingsrätten anser inte att någon olaglig diskriminering har skett.

Under våren 2015 hade en frisörsalong i Malmö en kampanj där det erbjöds klippningar under lunchtid av en junior frisör till rabatterade priser. På salongen jobbade dessutom en kvinna som var specialist på ”afrohår” och som var dyrare att boka klippning hos.

När en kvinna från Somalia med afrohår ville ta del av erbjudandet med rabatterade priser hänvisades hon att boka tid hos specialisten. De juniora frisörerna på salongen var nya på jobbet och hade inte lika stora kunskaper och erfarenheter gällande klippning.

Med hjälp av den ideella organisationen Malmö mot diskriminering stämde den somaliska kvinnan salongen för diskriminering och begärde att salongen skulle betala skadestånd. Kvinnan menade att hon blivit diskriminerad på grund av sin etnicitet då hennes hårtyp är vanligare bland personer från Afrika än personer från Sverige, och att en svensk person i samma situation som henne skulle fått ta del av det rabatterade priset.

Salongen hävdade å sin sida att kvinnan haft möjlighet att bli klippt av den juniora frisören, men att de alltid hänvisar till afrospecialisten när någon med svårklippt hår önskar boka tid, eftersom sådant hår är svårare att klippa och kräver speciella kunskaper och produkter.

Avsikt att diskriminera saknar betydelse

Tingsrätten påtalar inledningsvis att diskriminering ska bedömas objektivt på så sätt att det inte spelar någon roll om en näringsidkare haft avsikten att diskriminera någon, utan att det viktiga är vilken följd som har inträffat. Om en person har missgynnats jämfört med någon annan person, och detta har ett samband med till exempel dennes etnicitet, så har diskriminering ägt rum.

Därefter konstaterar tingsrätten att eftersom det är praxis på salongen att hänvisa kunder med svårklippt afrohår till afrospecialisten så har kvinnan inte behandlats sämre än någon annan skulle ha behandlats i en liknande situation.

Missgynnandet anses motiverat

Gällande påståendet att kvinnan missgynnats då hennes hårtyp inte är lika vanlig bland personer från Sverige noterar tingsrätten att kvinnans hårtyp visserligen är ”avsevärt vanligare” hos personer med utländsk härkomst än hos personer med enbart svensk härstamning, och att erbjudandet därför framstår som neutralt men att det särskilt missgynnar personer med ett icke-svenskt ursprung.

Tingsrätten pekar emellertid på den kompetensskillnad som finns mellan specialisten och övriga anställda på salongen när det gäller att klippa afrohår, och de juniora frisörerna kände att de inte riktigt vågade sig på att klippa någon med afrohår. Ett av syftena med kampanjen var dessutom att de juniora frisörerna skulle kunna skapa sig en egen kundkrets. Tingsrätten ger därför salongen rätt och avslår kvinnans begäran om ersättning.

Vad innebär detta i praktiken?

• På det stora hela råder avtalsfrihet för enskilda personer och företag, vilket innebär att de har rätt att ingå avtal med vem de vill, och att avstå från det om de vill. Det är exempelvis helt okej för en person som har en butik att vägra sälja någonting till sin granne som hon ligger i fejd med. Det är däremot inte tillåtet att behandla någon potentiell kund sämre på grund av någon av diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen, dessa är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och ålder.
• Diskriminering kan ske dels direkt, genom exempelvis att en butik vägrar betjäna funktionsnedsatta kunder. Diskriminering kan också ske indirekt genom att man har ett kriterium som ser neutralt ut, men som innebär att en viss grupp missgynnas baserat på någon av ovannämnda grunder. En hamburgerrestaurang som endast serverar kunder som har tagit simborgarmärket skulle förmodligen anses diskriminera personer med funktionsnedsättning.

Foto: Hussein El-alawi / Sydsvenskan / TT

Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

Felix Sjöberg

felix.sjoberg@alltomjuridik.se