fbpx
 
23 oktober, 2017

Inget skadestånd för frikänd man som varit häktad i två månader

En man som varit häktad misstänkt för grov misshandel och därefter friats begärde ersättning av staten för att ha varit frihetsberövad i två månader. Justitiekanslern anser dock att mannen själv försatt sig i en situation där han löpt stor risk att misstänkas för brottslighet, och har därför avslagit hans begäran.

En man var anhållen och häktad i närmare två månader under sommaren 2016 på grund av att han misstänktes för grov misshandel. Södertörns tingsrätt friade mannen från misstankarna angående det brottet, men dömde honom till skyddstillsyn för annan brottslighet. 

Enligt lagen om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder (frihetsberövandelagen) har man rätt till ersättning om man varit häktad eller anhållen i minst 24 timmar på grund av misstanke om brott bland annat om det meddelas en frikännande dom. Mannen ansökte därför om skadestånd hos Justitiekanslern, JK, som har i uppgift att bland annat besluta om skadestånd från staten till enskilda personer.

JK skriver i sitt beslut att mannen i fråga ”i princip har rätt till ersättning för det lidande som frihetsberövandet kan ha inneburit för honom”, men att omständigheterna i det specifika ärendet är ”speciella”. JK pekar på en möjlighet i frihetsberövandelagen att sätta ner skadeståndet om personens eget beteende har föranlett beslutet om frihetsberövande.

Anses själv ha försatt sig i situation där han kunnat häktas

I rättegången i Södertörns tingsrätt framkom det att mannen hade skadat sin bror i vaden genom att sticka eller skära honom med en kniv. I förhör med bröderna framkom att bröderna ofta bråkat, och att mannen vid aktuellt tillfälle uttalat en vilja att slåss med sin bror. Därefter gick han och hämtade en kökskniv, enligt egen utsago för att ”försvara sig med”. JK anser mot denna bakgrund att mannen medvetet försatt sig i en situation där han löpt en överhängande risk att bli misstänkt för brottslighet. Han har därigenom i ”väsentlig omfattning själv föranlett att han blev frihetsberövad”. Enligt JK skulle det därför framstå som oskäligt att utge skadestånd. Mannens begäran om skadestånd avslås därför i sin helhet av Justitiekanslern. 

Vad innebär detta i praktiken?

  • En person som inte fällts i domstol ska betraktas som oskyldig av myndigheter och andra som företräder det allmänna. Det gäller även den som frias på grund av teknikaliteter, misstag av åklagaren och liknande. Även personer som i allmänhetens ögon betraktas som skyldiga till brott har därför normalt rätt till ersättning om de varit frihetsberövade men friats i domstol. Som vi ser gäller det dock inte utan undantag.

 

Foto: Rolf Höjer / SCANPIX

Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

Felix Sjöberg

felix.sjoberg@alltomjuridik.se